07 jul 2018 20:27

07 jul 2018 20:27

Skratt och dans till s(c)enmusiker

TÖREBODA

Klockan hade passerad halv åtta med några minuter. Publiken började klappa i händerna, de ville ha in bandet. Efter att ingenting hände blev det rop efter Rolandz.

I vita sommarfina dansbandsdräkter med silvrigt glitter kom bandet inspringandes. Ackordföljden till ”Fuldans” hade börjat klinga när frontsångaren äntrade scenen. Publiken hade troligtvis redan förlåtit den sena ankomsten efter Melodifestivalslåten, ändå kom en ursäkt.

– Det är ju så med s(c)enmusiker, sa Roland Järverup, även känd som Robert Gustafsson, från scenen.

Detta var inte enda ordvitsen som komikern och musikern bjöd på under framträdande på Törebodafestivalen.

Efter ”Halleluja Mama” och en förklaring av hur frontsångaren blev näsblodsgivare var det dags för allsång till ”Syster Jane”.

Musikerna och sångaren var i sitt esse, instrument som dragspel, tenor– och altsaxofon användes flitigt för att understryka dansbandsstilen. I och med ”Det är kaanon” blev det även en diskoton på Stora scenen.

I vita sommarfina dansbandsdräkter med silvrigt glitter kom bandet inspringandes. Ackordföljden till ”Fuldans” hade börjat klinga när frontsångaren äntrade scenen. Publiken hade troligtvis redan förlåtit den sena ankomsten efter Melodifestivalslåten, ändå kom en ursäkt.

– Det är ju så med s(c)enmusiker, sa Roland Järverup, även känd som Robert Gustafsson, från scenen.

Detta var inte enda ordvitsen som komikern och musikern bjöd på under framträdande på Törebodafestivalen.

Efter ”Halleluja Mama” och en förklaring av hur frontsångaren blev näsblodsgivare var det dags för allsång till ”Syster Jane”.

Musikerna och sångaren var i sitt esse, instrument som dragspel, tenor– och altsaxofon användes flitigt för att understryka dansbandsstilen. I och med ”Det är kaanon” blev det även en diskoton på Stora scenen.

  • Birthe Wetter