08 sep 2014 06:00

07 jan 2015 09:59

Vitsen med skolväsendet och utbildning?

Chefredaktör Niclas Lindstrand glömmer - eller bortser helt från – en viktig del när det gäller skolan i lördagens ledare (30/8) i SLA. Grundskolan ska tillhandahålla grundutbildning till eleverna och det ligger i viss mån en sanning i att se eleverna som kunder. Orkar man tänka ett steg längre bör man också kunna förstå vem som är ”slutkund”. Det är olika arbetsgivare, där även myndigheter ingår som en dag förhoppningsvis ska anställa killen/tjejen som genomfört sin grundskole-, oftast även gymnasie-, ibland också högskoleutbildning.

Självfallet kan en person dra igång eget företag, det traditionella är att kunden själv betalar vad det kostar att få något utfört. Med i viss mån undantag för vård/omsorg, skola (än en gång) och infrastruktur. Vill vi att barn och ungdomar ska ha möjlighet att lära sig för att en dag få ett jobb, finns det viktigare incitament än privatiseringar ”in absurdum”.

De flesta arbetsgivare vill ha medarbetare som håller tider, gör ett bra jobb och beter sig så normalt som möjligt gentemot andra medarbetare och om det gäller exempelvis handeln, även mot slutkunden.

Eftersom det oftast - sedan decennier - krävs en gymnasieutbildning av något slag för att komma in i jobb så vore det intelligentare att se till att grund- och gymnasieskola drivs på samma premisser, att lärarna är kunniga, motiverade och har en rimlig lön samt inte minst att rektorer är skickliga nog att fatta genomtänkta beslut. Gärna med en skvätt teambuilding inlagd, så att eleven är tillräckligt förberedd på vad som kommer. Tvivlar på att en skola ”måste vara friskola” för att man ska lyckas i sitt uppdrag.

Jag skulle gärna se en återgång till en äldre form av gymnasieskola, som den som var i alla fall under slutet av 70-talet. Från 2-åriga praktiska till 4-åriga mer teoretiskt orienterade utbildningar.

Jan Björklund/Alliansen har haft åtta år på sig att göra något åt saken och såvitt jag kan se har inget hänt på den fronten. Vad tycker du, Niclas Lindstrand?

Lennart Karlsson – politiskt obunden

Svar: Jag har inte påstått att en skola måste vara en friskola för att vara bra och tycker inte det heller. Däremot anser jag att även den kommunala skolan mår bra av att konkurrensutsättas. Och en friskola på grundskolenivå har saknats i utbudet i Skövde – men nu blir det tydligen ändring på det, vilket gläder mig.

/Niclas L

Chefredaktör Niclas Lindstrand glömmer - eller bortser helt från – en viktig del när det gäller skolan i lördagens ledare (30/8) i SLA. Grundskolan ska tillhandahålla grundutbildning till eleverna och det ligger i viss mån en sanning i att se eleverna som kunder. Orkar man tänka ett steg längre bör man också kunna förstå vem som är ”slutkund”. Det är olika arbetsgivare, där även myndigheter ingår som en dag förhoppningsvis ska anställa killen/tjejen som genomfört sin grundskole-, oftast även gymnasie-, ibland också högskoleutbildning.

Självfallet kan en person dra igång eget företag, det traditionella är att kunden själv betalar vad det kostar att få något utfört. Med i viss mån undantag för vård/omsorg, skola (än en gång) och infrastruktur. Vill vi att barn och ungdomar ska ha möjlighet att lära sig för att en dag få ett jobb, finns det viktigare incitament än privatiseringar ”in absurdum”.

De flesta arbetsgivare vill ha medarbetare som håller tider, gör ett bra jobb och beter sig så normalt som möjligt gentemot andra medarbetare och om det gäller exempelvis handeln, även mot slutkunden.

Eftersom det oftast - sedan decennier - krävs en gymnasieutbildning av något slag för att komma in i jobb så vore det intelligentare att se till att grund- och gymnasieskola drivs på samma premisser, att lärarna är kunniga, motiverade och har en rimlig lön samt inte minst att rektorer är skickliga nog att fatta genomtänkta beslut. Gärna med en skvätt teambuilding inlagd, så att eleven är tillräckligt förberedd på vad som kommer. Tvivlar på att en skola ”måste vara friskola” för att man ska lyckas i sitt uppdrag.

Jag skulle gärna se en återgång till en äldre form av gymnasieskola, som den som var i alla fall under slutet av 70-talet. Från 2-åriga praktiska till 4-åriga mer teoretiskt orienterade utbildningar.

Jan Björklund/Alliansen har haft åtta år på sig att göra något åt saken och såvitt jag kan se har inget hänt på den fronten. Vad tycker du, Niclas Lindstrand?

Lennart Karlsson – politiskt obunden

Svar: Jag har inte påstått att en skola måste vara en friskola för att vara bra och tycker inte det heller. Däremot anser jag att även den kommunala skolan mår bra av att konkurrensutsättas. Och en friskola på grundskolenivå har saknats i utbudet i Skövde – men nu blir det tydligen ändring på det, vilket gläder mig.

/Niclas L

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.