11 sep 2014 06:00

07 jan 2015 10:19

Ett gigantiskt arbete väntar stadsmuseets personal

Stadsmuseet:

Replik till Claes Beckman angående kulturfabriken.

Tack för ditt svar, Claes. Ja, jag är positiv till kultursatsningar på barn och ungdom men inte nödvändigtvis i form av den planerade Kulturfabriken. Några svar har jag fått på mina frågor och jag hoppas att det kommer att bli så som du skriver.

Om den nya konstellationen kommer att generera fler museibesökare återstår att se. Allt beror på hur man räknar. Under några år på 1970-talet hade museet utställningar runt om på olika platser i staden, bl.a. på KSS. Som mest uppskattades att cirka 104 000 personer tagit del av museets utställningar under ett år. Vi får se om det rekordet håller i sig när musikskolans elever med föräldrar gör entré i museet.

Det som oroar mig mest är att det inte verkar finnas någon plan för samlingarna. Även om beslutet togs för endast 14 dagar sedan så bör det väl någonstans i de långt framskridna planerna finnas även några tankar kring vad man ska göra med samlingarna. Dels under själva ombyggnationen, dels den långsiktiga förvaringen.

En annan sak som oroar mig är tankarna kring gallring. Jag kan hålla med om att Skövde stadsmuseum inte kanske behöver 20 skolbänkar men vi hade en stor nytta av dem 1992. I samband med folkskolans 150-årsjubileum kunde vi som enda museum i Skaraborg möblera upp en komplett skolsal och där bedriva undervisning för besökande klasser. Det var många skolbarn som fick prova på en annorlunda lektion inkluderande ”Din klara sol går åter opp” (självklart till en riktig skolorgel som museet har i samlingarna).

Det krävs också kunskap kring föremålen för att gallra. Varje föremål måste bedömas utifrån sitt egenvärde. Allt är inte guld som glimmar! Vem gör det? Beslut om vilka föremål som ska avyttras bör även vara ett beslut fattat av den politiska nämnden. Sedan kommer den riktigt svåra frågan. Vad ska man göra man de gallrade föremålen? Ska de förstöras, skänkas bort eller säljas? Vem bestämmer vad, till vem eller till vilket pris?

Jag kan bara inse att stadsmuseets personal har ett gigantiskt arbete framför sig. Ett arbete som jag inte avundas dem.

Göran Lundh

Replik till Claes Beckman angående kulturfabriken.

Tack för ditt svar, Claes. Ja, jag är positiv till kultursatsningar på barn och ungdom men inte nödvändigtvis i form av den planerade Kulturfabriken. Några svar har jag fått på mina frågor och jag hoppas att det kommer att bli så som du skriver.

Om den nya konstellationen kommer att generera fler museibesökare återstår att se. Allt beror på hur man räknar. Under några år på 1970-talet hade museet utställningar runt om på olika platser i staden, bl.a. på KSS. Som mest uppskattades att cirka 104 000 personer tagit del av museets utställningar under ett år. Vi får se om det rekordet håller i sig när musikskolans elever med föräldrar gör entré i museet.

Det som oroar mig mest är att det inte verkar finnas någon plan för samlingarna. Även om beslutet togs för endast 14 dagar sedan så bör det väl någonstans i de långt framskridna planerna finnas även några tankar kring vad man ska göra med samlingarna. Dels under själva ombyggnationen, dels den långsiktiga förvaringen.

En annan sak som oroar mig är tankarna kring gallring. Jag kan hålla med om att Skövde stadsmuseum inte kanske behöver 20 skolbänkar men vi hade en stor nytta av dem 1992. I samband med folkskolans 150-årsjubileum kunde vi som enda museum i Skaraborg möblera upp en komplett skolsal och där bedriva undervisning för besökande klasser. Det var många skolbarn som fick prova på en annorlunda lektion inkluderande ”Din klara sol går åter opp” (självklart till en riktig skolorgel som museet har i samlingarna).

Det krävs också kunskap kring föremålen för att gallra. Varje föremål måste bedömas utifrån sitt egenvärde. Allt är inte guld som glimmar! Vem gör det? Beslut om vilka föremål som ska avyttras bör även vara ett beslut fattat av den politiska nämnden. Sedan kommer den riktigt svåra frågan. Vad ska man göra man de gallrade föremålen? Ska de förstöras, skänkas bort eller säljas? Vem bestämmer vad, till vem eller till vilket pris?

Jag kan bara inse att stadsmuseets personal har ett gigantiskt arbete framför sig. Ett arbete som jag inte avundas dem.

Göran Lundh

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.