16 sep 2014 06:00

07 jan 2015 10:19

Bankerna måste ta ansvar för kontanterna

Debatt:

”Nej tyvärr, det här är ett kontantlöst bankkontor. Vi tar inte emot dina kontanter och du kan inte ta ut dina pengar hos oss.”Beskedet känns kanske igen? Utvecklingen mot kontantlösa banker går allt snabbare. De senaste två åren har över 500 bankkontor avskaffat sin kontantservice – inte ens hälften har kontanter idag. Bara en av storbankerna erbjuder kontantservice.

Men bankomater då? Dels tycker många att det känns otryggt att utnyttja dem, dels försvinner faktiskt också de. Mellan 2011 och 2013 har 633 automater försvunnit. Idag har Sverige näst minst antal kontantautomater i Europa, bara Tjeckien har färre.

Frågar man bankerna vad som driver denna utveckling så hänvisar de till att fler använder andra betalningsmetoder. Men det betyder inte att kunderna efterfrågar sämre kontantservice. Bankerna har ett ekonomiskt egenintresse att styra över betalningarna till betal- och kreditkort då de äger kortföretagen och kortavgifterna utgör en stor inkomstkälla. Risken är att nya avgifter införs i takt med att kontanthanteringen läggs ner.

Många använder och uppskattar nya betalningsvägar. Men fortfarande sker drygt hälften av alla transaktioner med kontanter. Det kontantlösa samhället är långt borta. Det viktiga är att utvecklingen sker på människors villkor. Idag finns stora grupper som inte kan eller vill hänvisas till kort och dator: vissa äldre, som föredrar kontanter; funktionsnedsatta, till exempel synskadade, som har svårigheter att utnyttja tekniken; glesbygdsboende, som kan få orimliga avstånd till närmaste bank med kontantservice; flyktingar och asylsökande, som inte kan öppna konton och som ibland har en stark kontantkultur; föreningsliv, som tar emot kontanter vid många tävlingar och arrangemang.

För deras och många andras skull måste bankerna erbjuda den självklara möjligheten att ta ut pengar och betala räkningar med sina egna pengar på det sätt man själv väljer. Även kommunerna, som är storkunder hos bankerna, kan kräva kontantservice av den som vill bli kommunens bank.

I början av september lades den statliga Kontanthanteringsutredningen fram. Dessvärre berör den knappt kontanthanteringen ur medborgarnas perspektiv, utan konstaterar att det knappast finns skäl att tvinga bankerna att ta emot kontanter – det skulle bli för dyrt för dem.

Vi välkomnar den tekniska utvecklingen med fler betalningsmöjligheter – men den ska ske på människors villkor och utan att någon ställs vid sidan av. Därför är kravet på bankerna självklart: ta ert ansvar så att de som vill använda kontanter också kan göra det. Lagen säger att ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”. Det är hög tid att bankerna följer lagen.

Christina Rogestam

ordförande SPF, Sveriges Pensionärsförbund

Jan Bertoft

generalsekreterare Sveriges Konsumenter

”Nej tyvärr, det här är ett kontantlöst bankkontor. Vi tar inte emot dina kontanter och du kan inte ta ut dina pengar hos oss.”Beskedet känns kanske igen? Utvecklingen mot kontantlösa banker går allt snabbare. De senaste två åren har över 500 bankkontor avskaffat sin kontantservice – inte ens hälften har kontanter idag. Bara en av storbankerna erbjuder kontantservice.

Men bankomater då? Dels tycker många att det känns otryggt att utnyttja dem, dels försvinner faktiskt också de. Mellan 2011 och 2013 har 633 automater försvunnit. Idag har Sverige näst minst antal kontantautomater i Europa, bara Tjeckien har färre.

Frågar man bankerna vad som driver denna utveckling så hänvisar de till att fler använder andra betalningsmetoder. Men det betyder inte att kunderna efterfrågar sämre kontantservice. Bankerna har ett ekonomiskt egenintresse att styra över betalningarna till betal- och kreditkort då de äger kortföretagen och kortavgifterna utgör en stor inkomstkälla. Risken är att nya avgifter införs i takt med att kontanthanteringen läggs ner.

Många använder och uppskattar nya betalningsvägar. Men fortfarande sker drygt hälften av alla transaktioner med kontanter. Det kontantlösa samhället är långt borta. Det viktiga är att utvecklingen sker på människors villkor. Idag finns stora grupper som inte kan eller vill hänvisas till kort och dator: vissa äldre, som föredrar kontanter; funktionsnedsatta, till exempel synskadade, som har svårigheter att utnyttja tekniken; glesbygdsboende, som kan få orimliga avstånd till närmaste bank med kontantservice; flyktingar och asylsökande, som inte kan öppna konton och som ibland har en stark kontantkultur; föreningsliv, som tar emot kontanter vid många tävlingar och arrangemang.

För deras och många andras skull måste bankerna erbjuda den självklara möjligheten att ta ut pengar och betala räkningar med sina egna pengar på det sätt man själv väljer. Även kommunerna, som är storkunder hos bankerna, kan kräva kontantservice av den som vill bli kommunens bank.

I början av september lades den statliga Kontanthanteringsutredningen fram. Dessvärre berör den knappt kontanthanteringen ur medborgarnas perspektiv, utan konstaterar att det knappast finns skäl att tvinga bankerna att ta emot kontanter – det skulle bli för dyrt för dem.

Vi välkomnar den tekniska utvecklingen med fler betalningsmöjligheter – men den ska ske på människors villkor och utan att någon ställs vid sidan av. Därför är kravet på bankerna självklart: ta ert ansvar så att de som vill använda kontanter också kan göra det. Lagen säger att ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”. Det är hög tid att bankerna följer lagen.

Christina Rogestam

ordförande SPF, Sveriges Pensionärsförbund

Jan Bertoft

generalsekreterare Sveriges Konsumenter

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.