18 sep 2014 06:00

07 jan 2015 10:19

Fångad i fattigdom

I maj 2014 presenterade Riksförbundet FUB en rapport om personer med utvecklingsstörning och deras ekonomiska livssituation. Där sammanställer FUB rättsläget, handikappolitiska principer och ekonomiska förutsättningar och regelsystem och vilka konsekvenser dessa har för levnadsvillkoren.

Flera rapporter har visat att det behövs förändringar i ersättningssystemen för dem som har drabbats av en funktionsnedsättning. Tyvärr har ingenting hänt. Personer med utvecklingsstörning får ofta sin försörjning från socialförsäkringssystemet och då på garantinivå. Det betyder en mycket låg månadsinkomst. Många är beroende av stöd och måste bo i gruppbostad där hyrorna ofta är höga. Det statliga bostadstillägget har inte höjts på flera år medan byggkostnader och hyror har stigit. Det innebär att många går med underskott, ibland med tusen kronor i månaden.

Detta blir ofta inte synligt eftersom anhöriga många gånger väljer att täcka underskottet istället för att den enskilde ska söka ekonomiskt försörjningsstöd. Det händer att anhöriga har sparat ihop eller lämnat pengar i arv till personen med utvecklingsstörning för att man ska kunna ha ett meningsfullt socialt liv, men då minskar bostadstillägget.

Trots att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ger rätt till goda levnadsvillkor ser det faktiskt ut på detta sätt. Personer med utvecklingsstörning har låga inkomster och små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation. Det kommunala självstyret medför att utgifterna för den enskilde kan se olika ut beroende på var man bor i landet.

Den rådande principen om merkostnad är urholkad vad gäller boendekostnaden. Merkostnadsprincipen betyder att den som har en funktionsnedsättning inte ska ha extra kostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Det finns inte heller någon statistik över hyrornas storlek vad gäller bostäder med särskild service enligt LSS. Det finns inte heller någon statistik över hur och om kommunerna kompenserar ekonomisk för enskilda personers ekonomi.

Flera statliga och kommunala utredningar visar på den dåliga ekonomin och trots att Socialstyrelsen har uppmanat regeringen att göra en ekonomisk översyn har ingenting hänt. Möjligheten till delaktighet och tillgång till samhällslivet försvåras av både funktionsnedsättningen och den dåliga ekonomiska situationen. Som god man åt en person kan jag konstatera att inköp av kläder sker när behovet ofta är akut. I år har vi sparat ihop till en dagsresa till Västkusten under sommaren. När månaden är slut är ersättningen förbrukad. Det är en verklighet som få av oss förstår, men som drabbar de mest utsatta med få möjligheter att göra sina röster hörda.

Ett rimligt krav är att bostadstillägget höjs omgående och att förmögenhetsbegreppet förändras och likställs med det som står i självdeklarationen, det vill säga avkastning på förmögenheten. De mest utsatta borde få tillhöra de utvalda.

Björn Rubenson

ordförande Kristdemokraterna, Karlsborg

ordförande för FUB i Hjo, Tibro Karlsborg

I maj 2014 presenterade Riksförbundet FUB en rapport om personer med utvecklingsstörning och deras ekonomiska livssituation. Där sammanställer FUB rättsläget, handikappolitiska principer och ekonomiska förutsättningar och regelsystem och vilka konsekvenser dessa har för levnadsvillkoren.

Flera rapporter har visat att det behövs förändringar i ersättningssystemen för dem som har drabbats av en funktionsnedsättning. Tyvärr har ingenting hänt. Personer med utvecklingsstörning får ofta sin försörjning från socialförsäkringssystemet och då på garantinivå. Det betyder en mycket låg månadsinkomst. Många är beroende av stöd och måste bo i gruppbostad där hyrorna ofta är höga. Det statliga bostadstillägget har inte höjts på flera år medan byggkostnader och hyror har stigit. Det innebär att många går med underskott, ibland med tusen kronor i månaden.

Detta blir ofta inte synligt eftersom anhöriga många gånger väljer att täcka underskottet istället för att den enskilde ska söka ekonomiskt försörjningsstöd. Det händer att anhöriga har sparat ihop eller lämnat pengar i arv till personen med utvecklingsstörning för att man ska kunna ha ett meningsfullt socialt liv, men då minskar bostadstillägget.

Trots att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ger rätt till goda levnadsvillkor ser det faktiskt ut på detta sätt. Personer med utvecklingsstörning har låga inkomster och små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation. Det kommunala självstyret medför att utgifterna för den enskilde kan se olika ut beroende på var man bor i landet.

Den rådande principen om merkostnad är urholkad vad gäller boendekostnaden. Merkostnadsprincipen betyder att den som har en funktionsnedsättning inte ska ha extra kostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Det finns inte heller någon statistik över hyrornas storlek vad gäller bostäder med särskild service enligt LSS. Det finns inte heller någon statistik över hur och om kommunerna kompenserar ekonomisk för enskilda personers ekonomi.

Flera statliga och kommunala utredningar visar på den dåliga ekonomin och trots att Socialstyrelsen har uppmanat regeringen att göra en ekonomisk översyn har ingenting hänt. Möjligheten till delaktighet och tillgång till samhällslivet försvåras av både funktionsnedsättningen och den dåliga ekonomiska situationen. Som god man åt en person kan jag konstatera att inköp av kläder sker när behovet ofta är akut. I år har vi sparat ihop till en dagsresa till Västkusten under sommaren. När månaden är slut är ersättningen förbrukad. Det är en verklighet som få av oss förstår, men som drabbar de mest utsatta med få möjligheter att göra sina röster hörda.

Ett rimligt krav är att bostadstillägget höjs omgående och att förmögenhetsbegreppet förändras och likställs med det som står i självdeklarationen, det vill säga avkastning på förmögenheten. De mest utsatta borde få tillhöra de utvalda.

Björn Rubenson

ordförande Kristdemokraterna, Karlsborg

ordförande för FUB i Hjo, Tibro Karlsborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.