30 sep 2014 06:01

07 jan 2015 10:20

Jag skäms – Sverige har gått sönder

Invandring:

Så här är verkligheten för många som kommer hit till vårt land och öppna hjärtan: Nyligen kom jag i kontakt med en ung mamma i 20-årsåldern med en liten pojke på tre år och några resväskor. Flickan har arbetstillstånd till år 2016 och ett bidrag på 2 800 kronor.

Migrationsverket säger; varsågod sätt igång och börja jobba och klara dig själv.

Då frågar jag mig själv, hur skall detta gå till? Flickan har ingen bostad eller jobb, hur skall hon kunna hyra en bostad på 2 800 kronor? Hon har ingen barnomsorg till pojken.

Två kommuner är inblandade – socialtjänsten nekar att hjälpa flickan.

Hon kan få etableringsstöd och allt annat. Men vi kommer tillbaka till ruta ett: ingen bostad, ingen barnomsorg. Hon står fortfarande på gatan med pojken i handen och resväskorna.

Vid en rundringning till olika organisationer förstår jag att där finns inget att hämta, hade hon blivit misshandlad hade det gått bra.

Röda korset i Stockholm säger: Om det jag har beskrivit får de flera samtal om dagen. Människor ligger och sover i trappuppgångar och på arbetsförmedlingar i väntan på hjälp.

Är det detta man ville se när man i Almedalen beskrev att man skulle öppna sina hjärtan? Var det detta utanförskap man ville ha? Jag skäms – Sverige har gått sönder.

Vi som är humanister och solidariska mot de som har det svårt måste ta ton och säga ifrån, detta är inte mänskligt.

Tommy Kyrk

Så här är verkligheten för många som kommer hit till vårt land och öppna hjärtan: Nyligen kom jag i kontakt med en ung mamma i 20-årsåldern med en liten pojke på tre år och några resväskor. Flickan har arbetstillstånd till år 2016 och ett bidrag på 2 800 kronor.

Migrationsverket säger; varsågod sätt igång och börja jobba och klara dig själv.

Då frågar jag mig själv, hur skall detta gå till? Flickan har ingen bostad eller jobb, hur skall hon kunna hyra en bostad på 2 800 kronor? Hon har ingen barnomsorg till pojken.

Två kommuner är inblandade – socialtjänsten nekar att hjälpa flickan.

Hon kan få etableringsstöd och allt annat. Men vi kommer tillbaka till ruta ett: ingen bostad, ingen barnomsorg. Hon står fortfarande på gatan med pojken i handen och resväskorna.

Vid en rundringning till olika organisationer förstår jag att där finns inget att hämta, hade hon blivit misshandlad hade det gått bra.

Röda korset i Stockholm säger: Om det jag har beskrivit får de flera samtal om dagen. Människor ligger och sover i trappuppgångar och på arbetsförmedlingar i väntan på hjälp.

Är det detta man ville se när man i Almedalen beskrev att man skulle öppna sina hjärtan? Var det detta utanförskap man ville ha? Jag skäms – Sverige har gått sönder.

Vi som är humanister och solidariska mot de som har det svårt måste ta ton och säga ifrån, detta är inte mänskligt.

Tommy Kyrk

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.