07 okt 2014 06:00

07 jan 2015 10:20

Vårdkrisen kräver hälsoskatt på kött och socker

Debatt:

Med en relevant hälsoskatt på den onyttigaste maten angrips vårdkrisen effektivt på dubbla fronter. Vårdkostnaderna minskar då folkhälsan förbättras och inkomsterna från skatten kan användas till att anställa mer vårdpersonal.

Vårdkrisen är allvarlig. Utarbetade sjuksköterskor som förgäves gång på gång larmar om outhärdliga arbetsförhållanden. Långa vårdköer och en allt ojämlikare sjukvård med avseende på både regioner och diagnosgrupper.

Sveriges Radio Ekots sammanställning från sex av landets nio universitetssjukhus visar att sjuksköterskornas juli-övertid har ökat med 85 procent de senaste fem åren. Personalbristen hotar patientsäkerheten och orsakar lidande då sjuksköterskorna inte hinner lindra alla patienters smärta. Barncancervården uppmärksammas i en ny rapport från Barncancerfonden. Det saknas onkologer och barnsjuksköterskor. Situationen inom barnonkologin är alarmerande: barnen får inte den omvårdnad de behöver eftersom personalen jobbar under svår stress. Tid saknas för att svara på frågor.

Trots de många larmen inom sjukvården har svenska politiker ännu inte börjat bedriva en preventiv folkhälsopolitik värd namnet. Det är anmärkningsvärt med tanke på hur etablerade hälsoskatter blivit runt om i världen, speciellt i Norden. Mexikos regering införde nyligen en läskskatt för att bekämpa landets fetmaepidemi. Norge har sedan 1980-talet en sockerskatt och i Finland finns en hälsoskatt på sockerrika produkter som godis och läsk. I Danmark infördes 2011 en hälsoskatt på mättat fett som finns i kött- och mjölkprodukter.

Socker och animalier är de stora hälsobovarna. Världshälsoorganisationen WHO uppmanar Sverige att halvera sockerkonsumtionen. Livsmedelsverket råder både kvinnor och män att skära ner på köttet – annars ökar risken för cancer. I dag äter flertalet svenskar mer än 500 gram rött kött och chark i veckan, vilket avsevärt ökar cancerrisken.

Sjukdomskostnaderna på grund av billig onyttig mat i västvärlden är enorma. Nyligen genomförda uppskattningar från USA gör gällande att de totala ohälsokostnaderna där på grund av animaliska produkter årligen uppgår till 400 miljarder dollar.

En betydande andel av diagnostiserad cancer, hjärtkärlsjukdom och diabetes i Sverige beror på onyttig mat. Fortsätter den utvecklingen med ökat antal välfärdssjukdomar riskerar vi att det nuvarande allmänna vårdsystemet bryter samman. Faktum är att Sveriges höga socker- och köttkonsumtion har många dolda vårdkostnader med avseende på de stora folksjukdomarna. Den ekonomiska principen att produkters dolda kostnader ska uppskattas och prissättas bör även gälla maten.

Jonas Paulsson

initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige

Med en relevant hälsoskatt på den onyttigaste maten angrips vårdkrisen effektivt på dubbla fronter. Vårdkostnaderna minskar då folkhälsan förbättras och inkomsterna från skatten kan användas till att anställa mer vårdpersonal.

Vårdkrisen är allvarlig. Utarbetade sjuksköterskor som förgäves gång på gång larmar om outhärdliga arbetsförhållanden. Långa vårdköer och en allt ojämlikare sjukvård med avseende på både regioner och diagnosgrupper.

Sveriges Radio Ekots sammanställning från sex av landets nio universitetssjukhus visar att sjuksköterskornas juli-övertid har ökat med 85 procent de senaste fem åren. Personalbristen hotar patientsäkerheten och orsakar lidande då sjuksköterskorna inte hinner lindra alla patienters smärta. Barncancervården uppmärksammas i en ny rapport från Barncancerfonden. Det saknas onkologer och barnsjuksköterskor. Situationen inom barnonkologin är alarmerande: barnen får inte den omvårdnad de behöver eftersom personalen jobbar under svår stress. Tid saknas för att svara på frågor.

Trots de många larmen inom sjukvården har svenska politiker ännu inte börjat bedriva en preventiv folkhälsopolitik värd namnet. Det är anmärkningsvärt med tanke på hur etablerade hälsoskatter blivit runt om i världen, speciellt i Norden. Mexikos regering införde nyligen en läskskatt för att bekämpa landets fetmaepidemi. Norge har sedan 1980-talet en sockerskatt och i Finland finns en hälsoskatt på sockerrika produkter som godis och läsk. I Danmark infördes 2011 en hälsoskatt på mättat fett som finns i kött- och mjölkprodukter.

Socker och animalier är de stora hälsobovarna. Världshälsoorganisationen WHO uppmanar Sverige att halvera sockerkonsumtionen. Livsmedelsverket råder både kvinnor och män att skära ner på köttet – annars ökar risken för cancer. I dag äter flertalet svenskar mer än 500 gram rött kött och chark i veckan, vilket avsevärt ökar cancerrisken.

Sjukdomskostnaderna på grund av billig onyttig mat i västvärlden är enorma. Nyligen genomförda uppskattningar från USA gör gällande att de totala ohälsokostnaderna där på grund av animaliska produkter årligen uppgår till 400 miljarder dollar.

En betydande andel av diagnostiserad cancer, hjärtkärlsjukdom och diabetes i Sverige beror på onyttig mat. Fortsätter den utvecklingen med ökat antal välfärdssjukdomar riskerar vi att det nuvarande allmänna vårdsystemet bryter samman. Faktum är att Sveriges höga socker- och köttkonsumtion har många dolda vårdkostnader med avseende på de stora folksjukdomarna. Den ekonomiska principen att produkters dolda kostnader ska uppskattas och prissättas bör även gälla maten.

Jonas Paulsson

initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.