17 okt 2014 06:00

07 jan 2015 10:01

Subventionerade luncher effektivare än sänkt restaurangmoms

Debatt:

Socialdemokraterna fick vika sig för Miljöpartiet i förhandlingarna om restaurangmomsen. Men fortfarande återstår förhandlingar med Vänsterpartiet, som tydligt sagt att de vill återställa momsen. Ett förslag som de tre partierna skulle kunna enas kring är att återställa momsen till 25 procent, samtidigt som en skattereduktion på lunchförmåner införs.

2012 sänkte alliansregeringen restaurangmomsen från 25 procent till 12 procent. Tanken var att reformen skulle skapa nya jobb. Men Konjunkturinstitutet beräknar att högst 4 000 jobb skapats till en årlig kostnad av 5,3 miljarder kronor. Varje nytt jobb kostar alltså skattebetalarna över 1,3 miljoner kronor.

Vi föreslår därför en helt ny lösning: att restaurangmomsen återställs samtidigt som det införs en 25-procentig skattereduktion på lunchförmåner.

Före 1991 fanns i Sverige en 50-procentig skattereduktion på lunchförmåner. Men antalet användare sjönk snabbt när skattereduktionen slopades, från 800 000 till dagens 200 000.

En ny rapport som vi tagit fram visar att även en mer begränsad skattereduktion på 25 procent skulle få en hävstångseffekt i och med att många fler arbetsgivare skulle erbjuda sina anställda lunchförmåner.

En försiktig uppskattning är att en sådan reform på några års sikt skulle leda till att dubbelt så många anställda använder lunchförmåner. Den ökade efterfrågan skulle skapa drygt 4 500 nya heltidsarbeten. Skattereduktionen skulle minska skatteintäkterna med cirka 1,3 miljarder kronor, vilket betyder att kostnaden för varje nytt jobb skulle bli 300 000 kronor.

En 25-procentig skattereduktion på lunchförmåner kan alltså skapa ungefär lika många jobb som den halverade restaurangmomsen – men till mindre än en fjärdedel av kostnaderna.

De främsta vinnarna på en sådan reform vore de arbetare och tjänstemän som annars inte har råd att gå ut och äta lunch. För arbetstagare skulle reformen – förutom mer pengar kvar i plånboken – leda till ökad balans i livet, ökad trivsel på arbetsplatsen och mindre stress. Samhället skulle, utöver nya jobb och skatteintäkter, vinna på lägre sjukfrånvaro, ökad produktivitet och minskat skattefusk.

Sverige bör ansluta sig till den majoritet av EU:s medlemsländer som i dag har någon form av skattereduktion på lunchförmåner. Det skulle kunna vara en lösning som S och V och MP kan enas kring.

Bruno Berthier

vd Edenred

Johan Ehrén

marknadsdirektör Edenred

Socialdemokraterna fick vika sig för Miljöpartiet i förhandlingarna om restaurangmomsen. Men fortfarande återstår förhandlingar med Vänsterpartiet, som tydligt sagt att de vill återställa momsen. Ett förslag som de tre partierna skulle kunna enas kring är att återställa momsen till 25 procent, samtidigt som en skattereduktion på lunchförmåner införs.

2012 sänkte alliansregeringen restaurangmomsen från 25 procent till 12 procent. Tanken var att reformen skulle skapa nya jobb. Men Konjunkturinstitutet beräknar att högst 4 000 jobb skapats till en årlig kostnad av 5,3 miljarder kronor. Varje nytt jobb kostar alltså skattebetalarna över 1,3 miljoner kronor.

Vi föreslår därför en helt ny lösning: att restaurangmomsen återställs samtidigt som det införs en 25-procentig skattereduktion på lunchförmåner.

Före 1991 fanns i Sverige en 50-procentig skattereduktion på lunchförmåner. Men antalet användare sjönk snabbt när skattereduktionen slopades, från 800 000 till dagens 200 000.

En ny rapport som vi tagit fram visar att även en mer begränsad skattereduktion på 25 procent skulle få en hävstångseffekt i och med att många fler arbetsgivare skulle erbjuda sina anställda lunchförmåner.

En försiktig uppskattning är att en sådan reform på några års sikt skulle leda till att dubbelt så många anställda använder lunchförmåner. Den ökade efterfrågan skulle skapa drygt 4 500 nya heltidsarbeten. Skattereduktionen skulle minska skatteintäkterna med cirka 1,3 miljarder kronor, vilket betyder att kostnaden för varje nytt jobb skulle bli 300 000 kronor.

En 25-procentig skattereduktion på lunchförmåner kan alltså skapa ungefär lika många jobb som den halverade restaurangmomsen – men till mindre än en fjärdedel av kostnaderna.

De främsta vinnarna på en sådan reform vore de arbetare och tjänstemän som annars inte har råd att gå ut och äta lunch. För arbetstagare skulle reformen – förutom mer pengar kvar i plånboken – leda till ökad balans i livet, ökad trivsel på arbetsplatsen och mindre stress. Samhället skulle, utöver nya jobb och skatteintäkter, vinna på lägre sjukfrånvaro, ökad produktivitet och minskat skattefusk.

Sverige bör ansluta sig till den majoritet av EU:s medlemsländer som i dag har någon form av skattereduktion på lunchförmåner. Det skulle kunna vara en lösning som S och V och MP kan enas kring.

Bruno Berthier

vd Edenred

Johan Ehrén

marknadsdirektör Edenred

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.