30 okt 2014 06:00

07 jan 2015 10:22

Hur skulle Ryssland reagera på svenskt medlemskap i NATO?

FÖRSVARET Benny Sikter

replik.

Kajsa Danielsbacka skriver i sin debattartikel ”Dags för svenskt NATO-medlemskap” (SLA 24/10): ”Sverige var kanske alliansfria på pappret under andra världskriget och kalla kriget, men inte på något vis var vi neutrala ... Det är dags för neutralitetskämparna att vakna ur sin fantasivärld. För här ute i den riktiga världen finns hotbilder och ett mullrande Ryssland.”

Att vi i Sverige har svårt att förhålla oss neutrala beror på flera saker. En ”bov i dramat” är vår vapenexport. Genom den förser vi världen med vapen så att nationer kan kriga med varandra. Genom den ger vi näring åt elitism, nationalism, materialism och andra nedbrytande ismer. Det finns inget gott i vapenexporten.

En annan ”bov i dramat” är vår tendens att älska USA mer än Ryssland. Vi pratar hellre gott om USA än om Ryssland. Varför gör vi det trots att de båda nationerna är lika bra och älskvärda? Ingen av dem är perfekta – det ska gudarna veta – de har båda sina goda respektive dåliga sidor.

Om Sverige skulle bli medlem i NATO, skulle inte det innebära att vi då favoriserade USA framför Ryssland? Och hur skulle Ryssland reagera på det? Skulle det bli mindre ”mullrande”? Skulle det känna sig mer tillfreds med oss i Sverige?

Kajsa Danielsbacka skriver i sin debattartikel ”Dags för svenskt NATO-medlemskap” (SLA 24/10): ”Sverige var kanske alliansfria på pappret under andra världskriget och kalla kriget, men inte på något vis var vi neutrala ... Det är dags för neutralitetskämparna att vakna ur sin fantasivärld. För här ute i den riktiga världen finns hotbilder och ett mullrande Ryssland.”

Att vi i Sverige har svårt att förhålla oss neutrala beror på flera saker. En ”bov i dramat” är vår vapenexport. Genom den förser vi världen med vapen så att nationer kan kriga med varandra. Genom den ger vi näring åt elitism, nationalism, materialism och andra nedbrytande ismer. Det finns inget gott i vapenexporten.

En annan ”bov i dramat” är vår tendens att älska USA mer än Ryssland. Vi pratar hellre gott om USA än om Ryssland. Varför gör vi det trots att de båda nationerna är lika bra och älskvärda? Ingen av dem är perfekta – det ska gudarna veta – de har båda sina goda respektive dåliga sidor.

Om Sverige skulle bli medlem i NATO, skulle inte det innebära att vi då favoriserade USA framför Ryssland? Och hur skulle Ryssland reagera på det? Skulle det bli mindre ”mullrande”? Skulle det känna sig mer tillfreds med oss i Sverige?

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.