13 nov 2014 06:00

07 jan 2015 10:02

Varje år får 121 barn i Västra Götaland diabetes

I morgon den 14 november uppmärksammas den internationella diabetesdagen runt hela världen. Över 400 000 svenskar lever med diabetes. I Västra Götalands län har cirka 6 540 vuxna typ 1-diabetes.

Under de senaste 20 åren har antalet typ 1-diabetiker ökat med hela 50 procent och sjukdomen drabbar dessutom allt yngre barn. Inget land i världen, näst Finland, har så hög frekvens av typ 1-diabetes hos barn som Sverige. Varje år får runt 800 barn i Sverige en diabetesdiagnos och utvecklingen är oroväckande. Enbart i Västra Götalands län diagnostiserades 121 barn med typ 1-diabetes förra året.

Före insulinets upptäckt kunde ett barn som insjuknade i diabetes förväntas överleva högst ett par år. Tack vara nya mediciner, tekniska hjälpmedel och bättre levnadsvanor kan diabetiker nu leva ett bättre och längre liv. Men fortfarande innebär sjukdomen en intensiv behandling med bland annat flera dagliga insulininjektioner och blodprover. För anhöriga, som föräldrar till små barn med diabetes, innebär sjukdomen övervakning och insatser dygnet runt. Ändå är det vanligt med akuta livshotande komplikationer, som insulinchock och diabeteskoma. Risken är också stor för allvarliga skador på till exempel ögon, njurar, nerver och hjärta.

Dessutom medför diabetes stora samhällskostnader. År 2005 uppskattades totalkostnaden för typ 1- och typ 2-diabetes till 8,95 miljarder kronor. Merparten av dessa kostnader skulle kunna undvikas genom ännu bättre behandling innan patienterna har utvecklat komplikationer till följd av sjukdomen. Det är också viktigt att stärka forskningen, dels för att vi ska förstå de bakomliggande orsakerna och på så sätt kunna förhindra sjukdomen, dels för att kunna bota eller åtminstone lindra sjukdomens svårighetsgrad.

Sverige bör vara en världsledande nation när det gäller medicinsk forskning. Det kräver en långsiktig nationell strategi för life science, med både strukturella förändringar och ökade resurser.

För varje krona som används till sjukvård i Sverige går samtidigt 2 öre till medicinsk forskning. Det är för lite. Därför är det positivt att 16 av 25 svarande riksdagsledamöter från Västra Götalands län i en valenkät ansåg att det är ett bra förslag att öka investeringarna till att motsvara 4 öre per vårdkrona för att kunna utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling.

Vi hoppas nu att riksdagspolitikerna – även från Västra Götalands län – lever upp till sina löften och satsar på en vård i världsklass, med hjälp av stärkt medicinsk forskning och innovation. Med system som gör att resultaten snabbt kommer patienterna till nytta skulle både patienters lidande och samhällskostnaderna minska, nationellt såväl som regionalt.

Anna Nilsson Vindefjärd

generalsekreterare, Forska! Sverige

Johnny Ludvigsson

professor emeritus pediatrik och ordförande Barndiabetesfonden

Anders Lönnberg

ordförande Diabetesorganisationen i Sverige

Under de senaste 20 åren har antalet typ 1-diabetiker ökat med hela 50 procent och sjukdomen drabbar dessutom allt yngre barn. Inget land i världen, näst Finland, har så hög frekvens av typ 1-diabetes hos barn som Sverige. Varje år får runt 800 barn i Sverige en diabetesdiagnos och utvecklingen är oroväckande. Enbart i Västra Götalands län diagnostiserades 121 barn med typ 1-diabetes förra året.

Före insulinets upptäckt kunde ett barn som insjuknade i diabetes förväntas överleva högst ett par år. Tack vara nya mediciner, tekniska hjälpmedel och bättre levnadsvanor kan diabetiker nu leva ett bättre och längre liv. Men fortfarande innebär sjukdomen en intensiv behandling med bland annat flera dagliga insulininjektioner och blodprover. För anhöriga, som föräldrar till små barn med diabetes, innebär sjukdomen övervakning och insatser dygnet runt. Ändå är det vanligt med akuta livshotande komplikationer, som insulinchock och diabeteskoma. Risken är också stor för allvarliga skador på till exempel ögon, njurar, nerver och hjärta.

Dessutom medför diabetes stora samhällskostnader. År 2005 uppskattades totalkostnaden för typ 1- och typ 2-diabetes till 8,95 miljarder kronor. Merparten av dessa kostnader skulle kunna undvikas genom ännu bättre behandling innan patienterna har utvecklat komplikationer till följd av sjukdomen. Det är också viktigt att stärka forskningen, dels för att vi ska förstå de bakomliggande orsakerna och på så sätt kunna förhindra sjukdomen, dels för att kunna bota eller åtminstone lindra sjukdomens svårighetsgrad.

Sverige bör vara en världsledande nation när det gäller medicinsk forskning. Det kräver en långsiktig nationell strategi för life science, med både strukturella förändringar och ökade resurser.

För varje krona som används till sjukvård i Sverige går samtidigt 2 öre till medicinsk forskning. Det är för lite. Därför är det positivt att 16 av 25 svarande riksdagsledamöter från Västra Götalands län i en valenkät ansåg att det är ett bra förslag att öka investeringarna till att motsvara 4 öre per vårdkrona för att kunna utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling.

Vi hoppas nu att riksdagspolitikerna – även från Västra Götalands län – lever upp till sina löften och satsar på en vård i världsklass, med hjälp av stärkt medicinsk forskning och innovation. Med system som gör att resultaten snabbt kommer patienterna till nytta skulle både patienters lidande och samhällskostnaderna minska, nationellt såväl som regionalt.

Anna Nilsson Vindefjärd

generalsekreterare, Forska! Sverige

Johnny Ludvigsson

professor emeritus pediatrik och ordförande Barndiabetesfonden

Anders Lönnberg

ordförande Diabetesorganisationen i Sverige

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.