21 nov 2014 06:00

07 jan 2015 10:02

Mindre jämlik primärvård efter vårdval

Vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla och att de svårast sjuka ska prioriteras. Reformerna har gett förbättrade kontaktmöjligheter med vården och fler vårdcentraler. Men det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats.

Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och vårdgaranti påverkat primärvården. I den rapport som lämnades nyligen framgår att resultatet är just de farhågor som vi socialdemokrater framförde då den tidigare Alliansregeringen införde LOV och är skälet till att den nya samverkansregeringen nu vill ändra på den.

Att skrota LOV är att skrota jämställdhet skriver Louise Clausen och Lisa Nordquist från Liberala kvinnor, i SLA (11/11). Riksrevisionens granskning visar att det är precis tvärtom.

Införandet av vårdvalsreformen har skapat en målkonflikt. Reformens syfte, att primärvården ska styras av patienternas efterfrågan, och de etiska principer som ska styra prioriteringar i vården bygger på olika logiker. När efterfrågan på vård fått styra har relativt friska individer från gynnade samhällsgrupper ökat sin vårdkonsumtion. De etiska principerna ska styra konsumtionen av primärvård till de patienter som har störst besvär och behov.

Granskningen visar att möjligheterna att få träffa samma läkare inte blivit bättre efter reformerna. Vårdcentraler i socioekonomiskt svaga områden i tätorter har färre läkare. Nya vårdcentraler har färre patienter per läkare men ligger ofta i områden där behovet av kontinuitet kan vara lägre.

Riksrevisionen har granskat hur konsumtionen av vård utvecklats ibland annat Västra Götalandsregionen. Resultaten visar att friska individer gör fler läkarbesök efter vårdvalsreformens införande medan de sjuka patienterna gör färre. I Skåne var det 1 700 individer med allvarlig sjukdomsbild som inte träffade en läkare under en tvåårsperiod. Under samma period tillkom det 47 000 nya besökare med lindriga eller självläkande symptom.

De båda folkpartikvinnorna tar fram en rad argument om att den marknad som LOV skapat främjar kvinnor. Vi kan konstatera att vi är överens om flera saker i jämställdhetsarbetet. Vi kan också konstatera att detta arbete kommit på undantag under de år Alliansregering styrde Sverige. Nu tar den nya S-ledda regeringen ett omtag inom jämställdhetspolitiken.

Vårdens syfte är att ge en god vård till alla. Riksrevisionens rapport visar att LOV motverkar detta. Det är istället så att valfriheten inom vården hotar såväl jämlikheten som jämställdheten. Vi har en viss summa pengar till vår totala hälso- och sjukvård. LOV har inneburit en överflyttning av medel från de med stort vårdbehov till de med mindre vårdbehov. De som drabbas är således de svårt sjuka, inte minst kvinnor.

Carina Ohlsson

Monica Green

riksdagsledamöter (S)

Skaraborg

Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och vårdgaranti påverkat primärvården. I den rapport som lämnades nyligen framgår att resultatet är just de farhågor som vi socialdemokrater framförde då den tidigare Alliansregeringen införde LOV och är skälet till att den nya samverkansregeringen nu vill ändra på den.

Att skrota LOV är att skrota jämställdhet skriver Louise Clausen och Lisa Nordquist från Liberala kvinnor, i SLA (11/11). Riksrevisionens granskning visar att det är precis tvärtom.

Införandet av vårdvalsreformen har skapat en målkonflikt. Reformens syfte, att primärvården ska styras av patienternas efterfrågan, och de etiska principer som ska styra prioriteringar i vården bygger på olika logiker. När efterfrågan på vård fått styra har relativt friska individer från gynnade samhällsgrupper ökat sin vårdkonsumtion. De etiska principerna ska styra konsumtionen av primärvård till de patienter som har störst besvär och behov.

Granskningen visar att möjligheterna att få träffa samma läkare inte blivit bättre efter reformerna. Vårdcentraler i socioekonomiskt svaga områden i tätorter har färre läkare. Nya vårdcentraler har färre patienter per läkare men ligger ofta i områden där behovet av kontinuitet kan vara lägre.

Riksrevisionen har granskat hur konsumtionen av vård utvecklats ibland annat Västra Götalandsregionen. Resultaten visar att friska individer gör fler läkarbesök efter vårdvalsreformens införande medan de sjuka patienterna gör färre. I Skåne var det 1 700 individer med allvarlig sjukdomsbild som inte träffade en läkare under en tvåårsperiod. Under samma period tillkom det 47 000 nya besökare med lindriga eller självläkande symptom.

De båda folkpartikvinnorna tar fram en rad argument om att den marknad som LOV skapat främjar kvinnor. Vi kan konstatera att vi är överens om flera saker i jämställdhetsarbetet. Vi kan också konstatera att detta arbete kommit på undantag under de år Alliansregering styrde Sverige. Nu tar den nya S-ledda regeringen ett omtag inom jämställdhetspolitiken.

Vårdens syfte är att ge en god vård till alla. Riksrevisionens rapport visar att LOV motverkar detta. Det är istället så att valfriheten inom vården hotar såväl jämlikheten som jämställdheten. Vi har en viss summa pengar till vår totala hälso- och sjukvård. LOV har inneburit en överflyttning av medel från de med stort vårdbehov till de med mindre vårdbehov. De som drabbas är således de svårt sjuka, inte minst kvinnor.

Carina Ohlsson

Monica Green

riksdagsledamöter (S)

Skaraborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.