28 nov 2014 06:00

07 jan 2015 10:23

Gör det möjligt att anställa lärlingar

Regeringen nämnde i regeringsförklaringen att yrkesprogrammen ska utformas i samverkan med arbetsgivare. Detta är förstås en lovvärd synpunkt, men det är olyckligt att endast arbetsmarknadens parter nämns. För att unga ska få en verklig chans att komma in på marknaden och för att företagare ska få tillgång till rätt kompetens, måste också arbetsgivare utan kollektivavtal få vara med och påverka hur utbildningen ska utformas.

Ungdomsarbetslösheten har under lång tid varit föremål för debatt i Sverige. Mycket energi har spillts på hur hög den egentligen är, med utgångspunkt i statistiska definitioner om vem som egentligen är arbetslös, studerar eller är arbetssökande. Men ett mycket intressant samband, oavsett mätmetod, är den mellan en omfattande lärlingsutbildning och en låg arbetslöshet, som till exempel i Österrike och Tyskland. I Österrike och Tyskland är dock lärling en anställningsform, inte en utbildningsform som i Sverige. Det hävdas i den svenska debatten att österrikiska och tyska lärlingars lön är alltför låg och inte passar den svenska modellen. Men även om ingångslönen för lärlingar i dessa länder är låg, ökar den mycket snabbt i takt med den förväntade inlärningen och ska därför ses som en studielön. Då blir inkomsten helt plötsligt hög, i jämförelse med högskolestudier, där den studerande väntas ta stora lån.

Företagarna vill se ett väl utbyggt lärlingssystem som inte bara utgår från skolan utan också kan hjälpa arbetsgivare att få in ny kompetens och utveckla sin verksamhet.

Men istället för att införa utbildningsanställning, har regeringen sedan årsskiftet infört så kallad Yrkesintroduktionsanställning (YA-jobb). YA-jobben liknar till sitt upplägg utbildningsanställning – med den stora skillnaden att det enbart är företag med kollektivavtal som omfattas. Då vi vet att små företag har skapat fyra av fem nya jobb i Sverige de senaste 20 åren, och små företag i stor uträckning saknar kollektivavtal, var vår förväntan att ett sådant upplägg skulle ge magert resultat. Mycket riktigt – i augusti hade knappt 200 personer fått jobb genom YA.

Företagarna föreslår:

Stoppa diskrimineringen och gör det möjligt för alla företag att anställa lärlingar – inte endast YA-jobb för endast de med kollektivavtal.

Se över möjligheter till lönespridning – en lärling är per definition inte färdigutbildad, och därför är det inte rimligt att betala samma lön till en lärling som till en person med stor yrkeserfarenhet.

BENGT OHLSSON

ORDFÖRANDE FÖRETAGARNA SKÖVDE-TIBROMARIA DERNERREGIONCHEF FÖRETAGARNA VÄSTRA GÖTALAND

Regeringen nämnde i regeringsförklaringen att yrkesprogrammen ska utformas i samverkan med arbetsgivare. Detta är förstås en lovvärd synpunkt, men det är olyckligt att endast arbetsmarknadens parter nämns. För att unga ska få en verklig chans att komma in på marknaden och för att företagare ska få tillgång till rätt kompetens, måste också arbetsgivare utan kollektivavtal få vara med och påverka hur utbildningen ska utformas.

Ungdomsarbetslösheten har under lång tid varit föremål för debatt i Sverige. Mycket energi har spillts på hur hög den egentligen är, med utgångspunkt i statistiska definitioner om vem som egentligen är arbetslös, studerar eller är arbetssökande. Men ett mycket intressant samband, oavsett mätmetod, är den mellan en omfattande lärlingsutbildning och en låg arbetslöshet, som till exempel i Österrike och Tyskland. I Österrike och Tyskland är dock lärling en anställningsform, inte en utbildningsform som i Sverige. Det hävdas i den svenska debatten att österrikiska och tyska lärlingars lön är alltför låg och inte passar den svenska modellen. Men även om ingångslönen för lärlingar i dessa länder är låg, ökar den mycket snabbt i takt med den förväntade inlärningen och ska därför ses som en studielön. Då blir inkomsten helt plötsligt hög, i jämförelse med högskolestudier, där den studerande väntas ta stora lån.

Företagarna vill se ett väl utbyggt lärlingssystem som inte bara utgår från skolan utan också kan hjälpa arbetsgivare att få in ny kompetens och utveckla sin verksamhet.

Men istället för att införa utbildningsanställning, har regeringen sedan årsskiftet infört så kallad Yrkesintroduktionsanställning (YA-jobb). YA-jobben liknar till sitt upplägg utbildningsanställning – med den stora skillnaden att det enbart är företag med kollektivavtal som omfattas. Då vi vet att små företag har skapat fyra av fem nya jobb i Sverige de senaste 20 åren, och små företag i stor uträckning saknar kollektivavtal, var vår förväntan att ett sådant upplägg skulle ge magert resultat. Mycket riktigt – i augusti hade knappt 200 personer fått jobb genom YA.

Företagarna föreslår:

Stoppa diskrimineringen och gör det möjligt för alla företag att anställa lärlingar – inte endast YA-jobb för endast de med kollektivavtal.

Se över möjligheter till lönespridning – en lärling är per definition inte färdigutbildad, och därför är det inte rimligt att betala samma lön till en lärling som till en person med stor yrkeserfarenhet.

BENGT OHLSSON

ORDFÖRANDE FÖRETAGARNA SKÖVDE-TIBROMARIA DERNERREGIONCHEF FÖRETAGARNA VÄSTRA GÖTALAND

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.