05 dec 2014 06:00

07 jan 2015 10:24

Köp svenskt när du väljer julskinka

DEBATT

Nu tändas snart tusen juleljus och vi planerar för en härlig helg med familj och vänner. Det är dags att köpa julskinka och vi som arbetar med att föda upp grisar, bland annat till julskinka, vill gärna dela med oss av lite information kring skillnaderna på grisuppfödning i olika länder.

Trots att det importerade griskött som säljs i affären kommer från länder som liksom Sverige är med i EU, så tolkar vi de gemensamma reglerna väldigt olika. Det kan handla om att klippa av svansarna på smågrisarna, vilket varit förbjudet i EU sedan 2001 men ändå görs av ekonomiska skäl. Man får plats med många fler grisar på samma yta och köttet blir därmed billigare att producera.

En annan och mycket allvarlig skillnad är bruket av antibiotika. Här har Sverige varit ett föregångsland som förbjöd antibiotika i fodret redan 1986. Vi har i stället arbetat med förebyggande hälsovård och använder antibiotika enbart när djur blir sjuka och behöver behandlas.

Bruket av antibiotika till våra livsmedelsproducerande djur har diskuterats flitigt i media under hösten. Flera personer i Danmark har på senare år avlidit av MRSA, en form av multiresistenta bakterier. Om vi fortsätter med denna vårdslösa hantering av den livsviktiga antibiotikan är vi snart riktigt illa ute och det som idag är ganska harmlösa sjukdomar kan snabbt bli livshotande.

Ser vi till grisarnas liv igen, så slipper svenska suggor att stå fixerade i trånga burar där de enbart kan stå upp eller ligga ner, när de har smågrisar. I stället får de halm att boa med och böka i. Inom EU får de fixeras under 9-10 veckor vid varje grisning och eftersom de grisar drygt två gånger per år, betyder det att suggorna sitter fast i sina trånga burar under halva året.

Svenska grisar slipper också att gå på spaltgolv, det vill säga ribbor med ett par centimeters mellanrum, utan har helt golv att röra sig på utom i den delen de har som toalett. Där släpper spaltgolvet igenom urin och gödsel så det inte blir vått i hela utrymmet. De har större yta och halm att sysselsätta sig med och behöver inte tugga på varandras svansar för att ha något att göra.

Detta är några exempel och vi som jobbar med grisar tycker att valet av julskinka är enkelt.

Köp svenskt!

Monica Didriksson

grisuppfödare och styrelseledamot LRF Västra Götaland

Nu tändas snart tusen juleljus och vi planerar för en härlig helg med familj och vänner. Det är dags att köpa julskinka och vi som arbetar med att föda upp grisar, bland annat till julskinka, vill gärna dela med oss av lite information kring skillnaderna på grisuppfödning i olika länder.

Trots att det importerade griskött som säljs i affären kommer från länder som liksom Sverige är med i EU, så tolkar vi de gemensamma reglerna väldigt olika. Det kan handla om att klippa av svansarna på smågrisarna, vilket varit förbjudet i EU sedan 2001 men ändå görs av ekonomiska skäl. Man får plats med många fler grisar på samma yta och köttet blir därmed billigare att producera.

En annan och mycket allvarlig skillnad är bruket av antibiotika. Här har Sverige varit ett föregångsland som förbjöd antibiotika i fodret redan 1986. Vi har i stället arbetat med förebyggande hälsovård och använder antibiotika enbart när djur blir sjuka och behöver behandlas.

Bruket av antibiotika till våra livsmedelsproducerande djur har diskuterats flitigt i media under hösten. Flera personer i Danmark har på senare år avlidit av MRSA, en form av multiresistenta bakterier. Om vi fortsätter med denna vårdslösa hantering av den livsviktiga antibiotikan är vi snart riktigt illa ute och det som idag är ganska harmlösa sjukdomar kan snabbt bli livshotande.

Ser vi till grisarnas liv igen, så slipper svenska suggor att stå fixerade i trånga burar där de enbart kan stå upp eller ligga ner, när de har smågrisar. I stället får de halm att boa med och böka i. Inom EU får de fixeras under 9-10 veckor vid varje grisning och eftersom de grisar drygt två gånger per år, betyder det att suggorna sitter fast i sina trånga burar under halva året.

Svenska grisar slipper också att gå på spaltgolv, det vill säga ribbor med ett par centimeters mellanrum, utan har helt golv att röra sig på utom i den delen de har som toalett. Där släpper spaltgolvet igenom urin och gödsel så det inte blir vått i hela utrymmet. De har större yta och halm att sysselsätta sig med och behöver inte tugga på varandras svansar för att ha något att göra.

Detta är några exempel och vi som jobbar med grisar tycker att valet av julskinka är enkelt.

Köp svenskt!

Monica Didriksson

grisuppfödare och styrelseledamot LRF Västra Götaland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.