06 dec 2014 06:00

07 jan 2015 10:24

Riksdagen kan begära misstroendeförklaring

POLITIK

När regeringens budget föll i riksdagen beslutade statsministern att utlysa nyval. Detta extraval kommer att äga rum den 22 mars nästa år. Med ganska stor sannolikhet kommer resultatet att bli ungefär detsamma som i höstens val med Sverigedemokraterna som tungan på vågen. En ny runda med talmannen kommer då att resultera i riksdagens val av statsminister, precis som skedde efter höstens riksdagsval. En ny regering kan träda till i början av april, i bästa fall.

Om statsministern istället hade valt att avgå, hade en verklig förhandling kommit till stånd, inför öppen ridå och inte i slutna rum, som nu skedde, där parterna har olika uppfattningar om vad som sades. När så inte blev fallet finns en annan möjlighet att snabba på resultatet utan att behöva vänta på ett val om mer än tre månader, nämligen att riksdagen begär misstroendeförklaring mot statsministern och regeringen. Det låter dramatiskt men är fullt i linje med svensk praxis och följer givetvis grundlagen. Men tiden är knapp riksdagen måste agera senast den 22 december.

Vid fem tillfällen har Sveriges riksdag röstat om misstroendeförklaring mot en regering sedan 1980. Samtliga har vunnits av regeringen, bland andra en mot utrikesministern 1985 och en mot statsministern 1996. Senaste gången riksdagen röstat om misstroendeförklaring var 2002, eftersom Göran Perssons regering tre veckor efter valet ännu inte hade kommit överens om samarbetet med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en omröstning som har sina paralleller med vad som nu sker.

Om en majoritet av riksdagen ställer sig bakom en misstroendeförklaring mot regeringen blir resultatet i princip detsamma som vi troligen får uppleva efter extravalet den 22 mars men nu mer än ett kvartal tidigare och resultatet av riksdagsvalet den 14 september i år kommer att gälla, i god demokratisk ordning.

Upplysningsvis kan konstateras att Finlands riksdag nyligen röstade om sitt förtroende för statsminister Alexander Stubb och i EU-parlamentet röstade man också nyligen om sitt förtroende för Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. I båda fallen förlorade de som stod bakom misstroendeförklaringen.

Lars Hjertén (M)

När regeringens budget föll i riksdagen beslutade statsministern att utlysa nyval. Detta extraval kommer att äga rum den 22 mars nästa år. Med ganska stor sannolikhet kommer resultatet att bli ungefär detsamma som i höstens val med Sverigedemokraterna som tungan på vågen. En ny runda med talmannen kommer då att resultera i riksdagens val av statsminister, precis som skedde efter höstens riksdagsval. En ny regering kan träda till i början av april, i bästa fall.

Om statsministern istället hade valt att avgå, hade en verklig förhandling kommit till stånd, inför öppen ridå och inte i slutna rum, som nu skedde, där parterna har olika uppfattningar om vad som sades. När så inte blev fallet finns en annan möjlighet att snabba på resultatet utan att behöva vänta på ett val om mer än tre månader, nämligen att riksdagen begär misstroendeförklaring mot statsministern och regeringen. Det låter dramatiskt men är fullt i linje med svensk praxis och följer givetvis grundlagen. Men tiden är knapp riksdagen måste agera senast den 22 december.

Vid fem tillfällen har Sveriges riksdag röstat om misstroendeförklaring mot en regering sedan 1980. Samtliga har vunnits av regeringen, bland andra en mot utrikesministern 1985 och en mot statsministern 1996. Senaste gången riksdagen röstat om misstroendeförklaring var 2002, eftersom Göran Perssons regering tre veckor efter valet ännu inte hade kommit överens om samarbetet med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en omröstning som har sina paralleller med vad som nu sker.

Om en majoritet av riksdagen ställer sig bakom en misstroendeförklaring mot regeringen blir resultatet i princip detsamma som vi troligen får uppleva efter extravalet den 22 mars men nu mer än ett kvartal tidigare och resultatet av riksdagsvalet den 14 september i år kommer att gälla, i god demokratisk ordning.

Upplysningsvis kan konstateras att Finlands riksdag nyligen röstade om sitt förtroende för statsminister Alexander Stubb och i EU-parlamentet röstade man också nyligen om sitt förtroende för Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. I båda fallen förlorade de som stod bakom misstroendeförklaringen.

Lars Hjertén (M)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.