09 dec 2014 06:01

23 jan 2015 15:17

Köp ingen julskinka alls

I SLA 5/12 skriver Monica Didriksson om grisuppfödning och varför hon tycker att vi ska välja svensk julskinka. Vi skulle vilja nyansera den positiva bilden av svensk grishållning som Monica framhåller.

Svansbitning är en beteendestörning hos understimulerade grisar. Enligt en undersökning på Sveriges Lantbruksuniversitet från 2011 utvecklar omkring 13 procent av svenska grisar det beteendet. Tanken med den svenska modellen är att svansbitning ska förebyggas genom att grisarna får halm att sysselsätta sig med. Men i försök har det visat sig att en halmtilldelning på 500 gram per gris – mycket mer än vad svenska grisar normalt får – inte räcker för att få bort beteendet. Grisar är aktiva och nyfikna djur och har ett starkt naturligt behov av att böka i jorden och söka efter föda. 98 procent av de svenska grisarna tillbringar hela sina liv på betonggolv och får aldrig gå ut!

Monica varnar för de allvarliga hälsoeffekter hos människor som användning av antibiotika inom djurhållning kan medföra. Det bästa vore naturligtvis att lägga om till en växtbaserad kost och därmed helt undvika användandet av antibiotika i livsmedelsindustrin.

Det stämmer att fixering av suggor är förbjudet i Sverige. Men vad Monica inte nämner är att det trots det inte är ovanligt. I Sverige får fixering användas i undantagsfall om en sugga är mycket aggressiv, och om hon behöver hållas stilla under vård och behandling. När Djurrättsalliansen under 2009 besökte runt hundra grisgårdar hittades fixerade suggor på var femte gård med smågrisar. Det höjs även röster för att öka fixeringen i Sverige. Branschorganisationen Grisföretagarna vill i sitt förslag till djuromsorgsprogram från 2013 göra det lagligt att fixera suggor i grisningsboxen från påbörjad födsel och de närmaste dagarna efter.

Vad Monica inte heller tar upp är att över hälften av alla svenska grisar efter slakt har begynnande eller fullt utvecklade magsår, enligt en undersökning från 2008. Detta beror på stress och det alltför finfördelade foder som används för snabbare tillväxt. Ej heller nämner hon att nästan alla nyfödda hangrisar i Sverige kastreras utan bedövning. En fruktansvärt smärtsam behandling som från 2016 kommer vara förbjuden. Men kastreringen innebär dock alltid, med eller utan bedövning, en stressande och plågsam hantering av smågrisarna. Såret sys aldrig utan får läka ihop av sig självt.

Industriell djuruppfödning innebär alltid ett omfattande lidande. För oss är valet därför enkelt – köp inte julskinka – varken svensk, dansk eller brasiliansk!

Dan Eklund

Jonatan Alvarsson

medlemmar i Djurens Rätt Skaraborg

Svansbitning är en beteendestörning hos understimulerade grisar. Enligt en undersökning på Sveriges Lantbruksuniversitet från 2011 utvecklar omkring 13 procent av svenska grisar det beteendet. Tanken med den svenska modellen är att svansbitning ska förebyggas genom att grisarna får halm att sysselsätta sig med. Men i försök har det visat sig att en halmtilldelning på 500 gram per gris – mycket mer än vad svenska grisar normalt får – inte räcker för att få bort beteendet. Grisar är aktiva och nyfikna djur och har ett starkt naturligt behov av att böka i jorden och söka efter föda. 98 procent av de svenska grisarna tillbringar hela sina liv på betonggolv och får aldrig gå ut!

Monica varnar för de allvarliga hälsoeffekter hos människor som användning av antibiotika inom djurhållning kan medföra. Det bästa vore naturligtvis att lägga om till en växtbaserad kost och därmed helt undvika användandet av antibiotika i livsmedelsindustrin.

Det stämmer att fixering av suggor är förbjudet i Sverige. Men vad Monica inte nämner är att det trots det inte är ovanligt. I Sverige får fixering användas i undantagsfall om en sugga är mycket aggressiv, och om hon behöver hållas stilla under vård och behandling. När Djurrättsalliansen under 2009 besökte runt hundra grisgårdar hittades fixerade suggor på var femte gård med smågrisar. Det höjs även röster för att öka fixeringen i Sverige. Branschorganisationen Grisföretagarna vill i sitt förslag till djuromsorgsprogram från 2013 göra det lagligt att fixera suggor i grisningsboxen från påbörjad födsel och de närmaste dagarna efter.

Vad Monica inte heller tar upp är att över hälften av alla svenska grisar efter slakt har begynnande eller fullt utvecklade magsår, enligt en undersökning från 2008. Detta beror på stress och det alltför finfördelade foder som används för snabbare tillväxt. Ej heller nämner hon att nästan alla nyfödda hangrisar i Sverige kastreras utan bedövning. En fruktansvärt smärtsam behandling som från 2016 kommer vara förbjuden. Men kastreringen innebär dock alltid, med eller utan bedövning, en stressande och plågsam hantering av smågrisarna. Såret sys aldrig utan får läka ihop av sig självt.

Industriell djuruppfödning innebär alltid ett omfattande lidande. För oss är valet därför enkelt – köp inte julskinka – varken svensk, dansk eller brasiliansk!

Dan Eklund

Jonatan Alvarsson

medlemmar i Djurens Rätt Skaraborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.