29 dec 2014 06:00

23 jan 2015 15:17

Skattereformering behövs men inte en stor skattereform

Debatt:

Allt fler tycker att skatten på arbete är för hög och att en stor skattereform behövs. Tyvärr är det ofta underförstått att skatten på företagande och sparande skulle kunna höjas istället. Men skatten på arbete kan inte rakt av jämföras med nivån på kapitalinkomstskatten.

Sverige har världens högsta marginalskatter, på 70 procent inklusive arbetsgivaravgift om regeringens budget går igenom. Det gör att lång utbildning eller extra insatser inte lönar sig. Talanger är dessutom en rörlig skattebas, de kan välja att flytta utomlands eller att arbeta mindre. Det är skadligt för svensk ekonomi.

Men investeringskapital är också en rörlig skattebas. Sverige har hög skatt också på kapital, det vill säga på sparande, investeringar och entreprenörskap. En genomgång av länderna i EU, OECD och BRIC visar att skatten på kapitalinkomst i snitt är 17 procent. Många länder har dessutom ingen kapitalinkomstskatt alls på långsiktiga investeringar. I Sverige är normalskattesatsen nästan det dubbla, hela 30 procent.

Det finns flera allvarliga konsekvenser av hög beskattning av kapital. Inte minst minskar incitamenten att ta steget från ett kanske välavlönat arbete till en riskfylld tillvaro som entreprenör, trots att det är just dessa personer som har störst förutsättningar att starta och utveckla framgångsrika företag, och skapa morgondagens jobb.

Sänkt kapitalskatt skulle stimulera fler svenskar att spara och investera. På den svenska börsen så har hushållens direktägande minskat från 30 procent på 1980-talet till tio procent idag, räknat som andel av börsvärdet. Istället har institutioner och utländska intressenter ökat sitt ägande. Var ägarna finns har stor betydelse för var huvudkontor förläggs och strategiska beslut tas.

En lägre kapitalskatt skulle också minska den så kallade flyttskatten, kapitalvinstskatten vid bostadsförsäljningar. Det skulle underlätta rörligheten på bostads- och arbetsmarknaderna, och innebära en välkommen minskning av ränteavdragen.

Ingångsvärdet för alla diskussioner om framtidens skatter måste vara att först och stegvis åtgärda de skatter som är mest skadliga. De skatter som står i vägen för tillväxt, entreprenörskap och jobbskapande måste åtgärdas för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Sunda offentliga finanser upprätthålls istället i första hand genom en stram utgiftspolitik.

Vår ekonomi behöver både sänkta marginalskatter och sänkt skatt på kapitalinkomst.

Krister Andersson

chef skatteavdelningen Svenskt Näringsliv

Elisabeth Sandberg

regionchef Svenskt Näringsliv i Västra Götaland

Allt fler tycker att skatten på arbete är för hög och att en stor skattereform behövs. Tyvärr är det ofta underförstått att skatten på företagande och sparande skulle kunna höjas istället. Men skatten på arbete kan inte rakt av jämföras med nivån på kapitalinkomstskatten.

Sverige har världens högsta marginalskatter, på 70 procent inklusive arbetsgivaravgift om regeringens budget går igenom. Det gör att lång utbildning eller extra insatser inte lönar sig. Talanger är dessutom en rörlig skattebas, de kan välja att flytta utomlands eller att arbeta mindre. Det är skadligt för svensk ekonomi.

Men investeringskapital är också en rörlig skattebas. Sverige har hög skatt också på kapital, det vill säga på sparande, investeringar och entreprenörskap. En genomgång av länderna i EU, OECD och BRIC visar att skatten på kapitalinkomst i snitt är 17 procent. Många länder har dessutom ingen kapitalinkomstskatt alls på långsiktiga investeringar. I Sverige är normalskattesatsen nästan det dubbla, hela 30 procent.

Det finns flera allvarliga konsekvenser av hög beskattning av kapital. Inte minst minskar incitamenten att ta steget från ett kanske välavlönat arbete till en riskfylld tillvaro som entreprenör, trots att det är just dessa personer som har störst förutsättningar att starta och utveckla framgångsrika företag, och skapa morgondagens jobb.

Sänkt kapitalskatt skulle stimulera fler svenskar att spara och investera. På den svenska börsen så har hushållens direktägande minskat från 30 procent på 1980-talet till tio procent idag, räknat som andel av börsvärdet. Istället har institutioner och utländska intressenter ökat sitt ägande. Var ägarna finns har stor betydelse för var huvudkontor förläggs och strategiska beslut tas.

En lägre kapitalskatt skulle också minska den så kallade flyttskatten, kapitalvinstskatten vid bostadsförsäljningar. Det skulle underlätta rörligheten på bostads- och arbetsmarknaderna, och innebära en välkommen minskning av ränteavdragen.

Ingångsvärdet för alla diskussioner om framtidens skatter måste vara att först och stegvis åtgärda de skatter som är mest skadliga. De skatter som står i vägen för tillväxt, entreprenörskap och jobbskapande måste åtgärdas för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Sunda offentliga finanser upprätthålls istället i första hand genom en stram utgiftspolitik.

Vår ekonomi behöver både sänkta marginalskatter och sänkt skatt på kapitalinkomst.

Krister Andersson

chef skatteavdelningen Svenskt Näringsliv

Elisabeth Sandberg

regionchef Svenskt Näringsliv i Västra Götaland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.