27 jan 2015 06:00

29 jan 2015 06:00

Dags att ta mjölkbönderna på allvar

Debatt:

Året som gått har varit det tuffaste på länge för de svenska mjölkbönderna. Den minskade efterfrågan på mjölk i världen, i kombination med Rysslands handelsbojkott, har påverkat hela den europeiska mjölkmarknaden på ett sätt som få kunde ana. För många mjölkbönder handlar det nu om överlevnad. I torsdags förra veckan var det mjölkens dag som uppmärksammades med möte i riksdagen.

Det finns ett antal sätt om vi kan hjälpa de svenska mjölkbönderna att återfå sin konkurrenskraft. För det första betalar de svenska bönderna idag orimligt mycket för den diesel de använder i lantbruket. Många av länderna i vår närhet som vi konkurrerar med har lägre avgifter och lägre beskattning av bränslet. Addera den rödgröna regeringens föreslagna kilometerskatt på det och kalkylen blir tuffare. Detta leder i sin tur till en snedvriden konkurrens.

För det andra drabbas mjölkbönderna hårt av beteskraven som tillämpas i Sverige. Det finns ett för stort fokus på antalet månader som djuren ska vara ute. Vi mötte exempelvis en mjölkbonde i Mellansverige som tvingades ha sina kor ute trots att det var så geggigt och blött att det knappast var möjligt eller rimligt.

För det tredje funderar regeringen på att återinföra skatten på handelsgödsel som skulle innebära ännu större utmaningar för de svenska bönderna. Skatten togs bort för att det svenska lantbruket hade problem att konkurrera på en världsmarknad. Att då återinföra en nationell punktskatt som slår endast mot det svenska lantbruket är att sparka på någon som redan ligger.

Den största delen av svensk lagstiftning baseras på EU-direktiv och många upplevda problem uppstår i tolkningen och införandet av dessa. Som de svenska mjölkbönderna påpekar behöver vi politiker ta ansvar för den detaljstyrning som skapats i Sverige. Vi får ofta höra att våra myndigheter tolkar regler onödigt hårt. Ett tydligt exempel på detta är förslaget om att förbjuda försäljningen av opastöriserad mjölk. Inspektioner och myndighetsarbete måste utgå från våra matföretagares verklighet och ha en hjälpsam attityd i tolkning och genomförande.

Politiken har dock inte alla svar. Vad gör exempelvis Arla för mjölkbönderna som de facto är deras ägare? Vi uppmuntrar också all form av frivillig ursprungsmärkning för att bönderna ska kunna profilera sin kvalitet. Tiden rinner ut för våra mjölkbönder och ödesfrågan är om de kan konkurrera på lika villkor. Precis som vilken företagare som helst behöver lantbruket tydliga och långsiktiga spelregler, något som nuvarande regering helt bortser från. Det är viktigt att inte falla för dåligt underbyggda och ofinansierade förslag.

Vi kommer att fortsätta att ta kampen för en levande landsbygd som kan konkurrera på lika villkor som sina europeiska kollegor.

Anna Maria Corazza Bildt

Europaparlamentariker (M), ansvarig för matfrågor

Sten Bergheden

riksdagsledamot (M), lantbrukare, Näringsutskottet

Åsa Coenraads

riksdagsledamot (M), Miljö- och jordbruksutskottet

Året som gått har varit det tuffaste på länge för de svenska mjölkbönderna. Den minskade efterfrågan på mjölk i världen, i kombination med Rysslands handelsbojkott, har påverkat hela den europeiska mjölkmarknaden på ett sätt som få kunde ana. För många mjölkbönder handlar det nu om överlevnad. I torsdags förra veckan var det mjölkens dag som uppmärksammades med möte i riksdagen.

Det finns ett antal sätt om vi kan hjälpa de svenska mjölkbönderna att återfå sin konkurrenskraft. För det första betalar de svenska bönderna idag orimligt mycket för den diesel de använder i lantbruket. Många av länderna i vår närhet som vi konkurrerar med har lägre avgifter och lägre beskattning av bränslet. Addera den rödgröna regeringens föreslagna kilometerskatt på det och kalkylen blir tuffare. Detta leder i sin tur till en snedvriden konkurrens.

För det andra drabbas mjölkbönderna hårt av beteskraven som tillämpas i Sverige. Det finns ett för stort fokus på antalet månader som djuren ska vara ute. Vi mötte exempelvis en mjölkbonde i Mellansverige som tvingades ha sina kor ute trots att det var så geggigt och blött att det knappast var möjligt eller rimligt.

För det tredje funderar regeringen på att återinföra skatten på handelsgödsel som skulle innebära ännu större utmaningar för de svenska bönderna. Skatten togs bort för att det svenska lantbruket hade problem att konkurrera på en världsmarknad. Att då återinföra en nationell punktskatt som slår endast mot det svenska lantbruket är att sparka på någon som redan ligger.

Den största delen av svensk lagstiftning baseras på EU-direktiv och många upplevda problem uppstår i tolkningen och införandet av dessa. Som de svenska mjölkbönderna påpekar behöver vi politiker ta ansvar för den detaljstyrning som skapats i Sverige. Vi får ofta höra att våra myndigheter tolkar regler onödigt hårt. Ett tydligt exempel på detta är förslaget om att förbjuda försäljningen av opastöriserad mjölk. Inspektioner och myndighetsarbete måste utgå från våra matföretagares verklighet och ha en hjälpsam attityd i tolkning och genomförande.

Politiken har dock inte alla svar. Vad gör exempelvis Arla för mjölkbönderna som de facto är deras ägare? Vi uppmuntrar också all form av frivillig ursprungsmärkning för att bönderna ska kunna profilera sin kvalitet. Tiden rinner ut för våra mjölkbönder och ödesfrågan är om de kan konkurrera på lika villkor. Precis som vilken företagare som helst behöver lantbruket tydliga och långsiktiga spelregler, något som nuvarande regering helt bortser från. Det är viktigt att inte falla för dåligt underbyggda och ofinansierade förslag.

Vi kommer att fortsätta att ta kampen för en levande landsbygd som kan konkurrera på lika villkor som sina europeiska kollegor.

Anna Maria Corazza Bildt

Europaparlamentariker (M), ansvarig för matfrågor

Sten Bergheden

riksdagsledamot (M), lantbrukare, Näringsutskottet

Åsa Coenraads

riksdagsledamot (M), Miljö- och jordbruksutskottet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.