27 jan 2015 06:01

29 jan 2015 06:00

Företagen är jobbmotorn i Sverige

I dag träffar vi några av Svenskt Näringslivs medlemsföretag i Skövde i en diskussion om framtidens möjligheter och utmaningar på arbetsmarknaden.

Det saknas inte höga ambitioner i jobbpolitiken. Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det kräver i sin tur cirka 500 000 nya jobb. Men de skarpa förslag som ligger på bordet inför vårpropositionen leder fel. Att göra det dyrare att anställa ungdomar när vi samtidigt ser en hög ungdomsarbetslöshet är ett tydligt exempel.

Mest slående är att regeringen tänker sig att bryta praxis i budgetprocessen och lägga in kraftiga skattehöjningar i miljardklassen mitt under pågående budgetår. Det väcker frågor om legalitets- och förutsägbarhetsprinciper. Företag är beroende av att kunna planera sin verksamhet.

Fullt utbyggt kan – om regeringens förslag blir verklighet – arbetsgivaravgifterna för unga höjas med hela 19 miljarder kronor 2016. Flera expertinstanser pekar på negativa jobbeffekter. Konjunkturinstitutet pekar på högre jämviktsarbetslöshet. Handelns utredningsinstitut (HUI) varnar för kraftigt högre ungdomsarbetslöshet. Regeringens eget finansdepartement säger att tillväxt och sysselsättning kommer att dämpas som resultat av de föreslagna skatteåtgärderna.

Företagen är jobbmotorn i Sverige. Om företagsamma människor får goda förutsättningar att tillåtas verka och utveckla sina verksamheter kan vi få fler ungdomsjobb och möta framtidens arbetsmarknad. Det kräver en offensiv jobbpolitik, inte oförutsägbara skattechocker.

Edward Hamilton

expert arbetsmarknadsavdelningen Svenskt Näringsliv

Elisabeth Sandberg

regionchef Svenskt Näringsliv

Det saknas inte höga ambitioner i jobbpolitiken. Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det kräver i sin tur cirka 500 000 nya jobb. Men de skarpa förslag som ligger på bordet inför vårpropositionen leder fel. Att göra det dyrare att anställa ungdomar när vi samtidigt ser en hög ungdomsarbetslöshet är ett tydligt exempel.

Mest slående är att regeringen tänker sig att bryta praxis i budgetprocessen och lägga in kraftiga skattehöjningar i miljardklassen mitt under pågående budgetår. Det väcker frågor om legalitets- och förutsägbarhetsprinciper. Företag är beroende av att kunna planera sin verksamhet.

Fullt utbyggt kan – om regeringens förslag blir verklighet – arbetsgivaravgifterna för unga höjas med hela 19 miljarder kronor 2016. Flera expertinstanser pekar på negativa jobbeffekter. Konjunkturinstitutet pekar på högre jämviktsarbetslöshet. Handelns utredningsinstitut (HUI) varnar för kraftigt högre ungdomsarbetslöshet. Regeringens eget finansdepartement säger att tillväxt och sysselsättning kommer att dämpas som resultat av de föreslagna skatteåtgärderna.

Företagen är jobbmotorn i Sverige. Om företagsamma människor får goda förutsättningar att tillåtas verka och utveckla sina verksamheter kan vi få fler ungdomsjobb och möta framtidens arbetsmarknad. Det kräver en offensiv jobbpolitik, inte oförutsägbara skattechocker.

Edward Hamilton

expert arbetsmarknadsavdelningen Svenskt Näringsliv

Elisabeth Sandberg

regionchef Svenskt Näringsliv

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.