04 feb 2015 06:00

04 feb 2015 06:00

Minskad köttkonsumtion saknas i livsmedelsstrategin

Debatt

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har inlett arbetet med att utforma en ny nationell livsmedelsstrategi.

Tillväxt genom ökad livsmedelsexport, mer offentliga inköp av närproducerad ekologisk svensk mat, förstärkta svenska matvarumärken och turistsatsningar på nöjesjakt och fritidsfiske är områden som den rödgröna regeringen vill prioritera. Att ambitionen att minska köttkonsumtionen saknas som politiskt mål innebär ett allvarligt bakslag för miljön, för den svenska folkhälsan och för skattebetalarna.

Det är visserligen bra att regeringens livsmedelsstrategi ska omfatta hela livsmedelskedjan från primärproducent till konsument. Men inriktningen är fel. Fokus borde ligga på att stötta hållbara och snabbt växande växtbaserade livsmedelsföretag, inte den otidsenliga och samhällsskadliga köttindustrin.

Överkonsumtion av onyttig animalisk mat leder till allt större bördor för skattebetalarna eftersom kostnaderna i slutändan vältras över på offentlig sektor. I en ny rapport från McKinsey beräknas de nuvarande ohälsokostnaderna för fetma globalt till nästan 16 000 miljarder per år. Det är lika mycket som totalkostnaden för alla världens krig, terroristattacker och väpnade konflikter tillsammans. Dessutom växer dessa ohälsokostnader mycket snabbt.

Många länder i vår omvärld har reagerat. Hälsoskatter har införts och prövats på flera håll, bland annat i Mexiko, Ungern och Danmark. USA:s nya jordbrukspolitik, som lett till högre köttpriser, i kombination med informationskampanjen Meatless Monday har bidragit till att köttkonsumtionen pressats ner 12 procent under en femårsperiod. Med tanke på den allt mer akuta kostnadskrisen inom svensk sjukvård är det anmärkningsvärt att den nya svenska regeringen saknar framtidsambitionen att med effektiva styrmedel utforma en preventiv grön folkhälsopolitik värd namnet.

Fortsätter den globala köttkonsumtionen att stiga i samma takt som de senaste decennierna innebär det att köttproduktionen kommer att öka med 50 procent fram till år 2050. Köttindustrins stigande efterfrågan på betes- och foderodlingsmark gör att arealen för världens skogar beräknas krympa från 30 till 22 procent av jordklotets totala landyta. Enligt FN:s miljöpanel måste den rika världen omgående och drastiskt minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter.

Folkhälso- och miljöproblematik associerad med den höga svenska köttkonsumtionen bör adresseras explicit i den nya livsmedelsstrategin. Politiska styrmedel behövs för att hållbara matval ska bli norm. Hälsoskatter på kött, animaliskt mättat fett och socker bör därför införas, likaså relevanta koldioxidskatter på animaliska produkter, speciellt på nötkött och mejeriprodukter som är de värsta klimatbovarna.

Mattias Kristiansson

chefredaktör Matmagasinet Vego

Jonas Paulsson

Köttfri måndag

Kristina Theander

grundare Middagsfrid

Tillväxt genom ökad livsmedelsexport, mer offentliga inköp av närproducerad ekologisk svensk mat, förstärkta svenska matvarumärken och turistsatsningar på nöjesjakt och fritidsfiske är områden som den rödgröna regeringen vill prioritera. Att ambitionen att minska köttkonsumtionen saknas som politiskt mål innebär ett allvarligt bakslag för miljön, för den svenska folkhälsan och för skattebetalarna.

Det är visserligen bra att regeringens livsmedelsstrategi ska omfatta hela livsmedelskedjan från primärproducent till konsument. Men inriktningen är fel. Fokus borde ligga på att stötta hållbara och snabbt växande växtbaserade livsmedelsföretag, inte den otidsenliga och samhällsskadliga köttindustrin.

Överkonsumtion av onyttig animalisk mat leder till allt större bördor för skattebetalarna eftersom kostnaderna i slutändan vältras över på offentlig sektor. I en ny rapport från McKinsey beräknas de nuvarande ohälsokostnaderna för fetma globalt till nästan 16 000 miljarder per år. Det är lika mycket som totalkostnaden för alla världens krig, terroristattacker och väpnade konflikter tillsammans. Dessutom växer dessa ohälsokostnader mycket snabbt.

Många länder i vår omvärld har reagerat. Hälsoskatter har införts och prövats på flera håll, bland annat i Mexiko, Ungern och Danmark. USA:s nya jordbrukspolitik, som lett till högre köttpriser, i kombination med informationskampanjen Meatless Monday har bidragit till att köttkonsumtionen pressats ner 12 procent under en femårsperiod. Med tanke på den allt mer akuta kostnadskrisen inom svensk sjukvård är det anmärkningsvärt att den nya svenska regeringen saknar framtidsambitionen att med effektiva styrmedel utforma en preventiv grön folkhälsopolitik värd namnet.

Fortsätter den globala köttkonsumtionen att stiga i samma takt som de senaste decennierna innebär det att köttproduktionen kommer att öka med 50 procent fram till år 2050. Köttindustrins stigande efterfrågan på betes- och foderodlingsmark gör att arealen för världens skogar beräknas krympa från 30 till 22 procent av jordklotets totala landyta. Enligt FN:s miljöpanel måste den rika världen omgående och drastiskt minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter.

Folkhälso- och miljöproblematik associerad med den höga svenska köttkonsumtionen bör adresseras explicit i den nya livsmedelsstrategin. Politiska styrmedel behövs för att hållbara matval ska bli norm. Hälsoskatter på kött, animaliskt mättat fett och socker bör därför införas, likaså relevanta koldioxidskatter på animaliska produkter, speciellt på nötkött och mejeriprodukter som är de värsta klimatbovarna.

Mattias Kristiansson

chefredaktör Matmagasinet Vego

Jonas Paulsson

Köttfri måndag

Kristina Theander

grundare Middagsfrid

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.