07 feb 2015 06:00

07 feb 2015 06:00

Industrin viktigare än du tror i Västsverige

Debatt:

Mer än 91 procent av Västsveriges vuxna befolkning anser att industrin är viktig för den svenska ekonomin. Mer än varannan uppger att industrins betydelse är mycket stor. Det visar en ny undersökning som Sifo gjort för Industrirådet.

Industrins fortsatta betydelse märks kanske tydligast vad gäller exporten, en förutsättning för att vi ska ha råd med import. Vi vet också hur viktiga industrisektorerna är som motorer för andra sektorer.

Men givetvis ska man inte ställa industrin i motsatsförhållande till tjänstesektorn. Båda behövs och är beroende av varandra. Den traditionella uppdelningen i industri och tjänster är på många sätt förlegad.

Det är oerhört viktigt att den konkurrensutsatta sektorn (framför allt industrin) får fortsätta att vara märket i löneavtalen. För stabilitet, förutsägbarhet och konkurrenskraft kan inte Sverige ha en lönekostnadsutveckling som skiljer ut sig från våra konkurrentländer. Den ordning vi haft i Sverige med industrin som riktpunkt i lönebildningen har starkt bidragit till den goda reallöneutveckling som kommit hela arbetsmarknaden till del. Sedan industrin började sätta märket har reallöneökningen på arbetsmarknaden varit drygt två procent per år, eller omkring 40 procent för hela perioden. Det kan jämföras med omkring 0,5 procent per år under 20-årsperioden före industriavtalets tillkomst. Skillnaden är talande.

På lokal och regional nivå vill vi peka framför allt på tre viktiga faktorer:

• De anställdas kompetens är i flertalet fall företagets viktigaste resurs och helt avgörande för konkurrenskraften. Kvalitet och kvantitet i utbildningssystemet är därför mycket viktiga, liksom fortlöpande kompetensutveckling för de redan anställda. Frågorna om inriktningen och dimensioneringen av utbildningssystemet är i hög grad en lokal fråga.

• Satsningar på forskning och innovation är vitala för framtida konkurrenskraft. Sverige behöver öka den företagsnära forskningen och förbättra samarbetet mellan akademi och företag. Här spelar lokal samverkan mellan högskolor och företag i många fall en helt avgörande roll.

• Fungerande infrastruktur, både fysisk och elektronisk, är särskilt viktiga faktorer i ett avlångt och exportberoende land som Sverige. Här finns betydande brister, både vad gäller investeringar och underhåll. Även den tilltagande bristen på bostäder, som leder till att arbetsmarknaden fungerar sämre, är en fråga där kommuner och regioner har en mycket viktig roll att spela.

Tillväxten i Sverige måste långsiktigt byggas på en god produktivitetsutveckling, och därmed på kunskap, kompetens, innovationer och företagande. Konkurrenskraftiga företag med kompetenta medarbetare är en förutsättning för fler och bättre jobb. Det är med detta mål som politiken både på lokal och nationell nivå måste utformas. Unionen hoppas på en aktiv dialog med beslutsfattare på alla nivåer för hur vi kan skapa rätt förutsättningar – i regionen liksom i Sverige totalt.

Benny Olsson

ordförande regionstyrelsen Unionen Skaraborg/Väst

Mer än 91 procent av Västsveriges vuxna befolkning anser att industrin är viktig för den svenska ekonomin. Mer än varannan uppger att industrins betydelse är mycket stor. Det visar en ny undersökning som Sifo gjort för Industrirådet.

Industrins fortsatta betydelse märks kanske tydligast vad gäller exporten, en förutsättning för att vi ska ha råd med import. Vi vet också hur viktiga industrisektorerna är som motorer för andra sektorer.

Men givetvis ska man inte ställa industrin i motsatsförhållande till tjänstesektorn. Båda behövs och är beroende av varandra. Den traditionella uppdelningen i industri och tjänster är på många sätt förlegad.

Det är oerhört viktigt att den konkurrensutsatta sektorn (framför allt industrin) får fortsätta att vara märket i löneavtalen. För stabilitet, förutsägbarhet och konkurrenskraft kan inte Sverige ha en lönekostnadsutveckling som skiljer ut sig från våra konkurrentländer. Den ordning vi haft i Sverige med industrin som riktpunkt i lönebildningen har starkt bidragit till den goda reallöneutveckling som kommit hela arbetsmarknaden till del. Sedan industrin började sätta märket har reallöneökningen på arbetsmarknaden varit drygt två procent per år, eller omkring 40 procent för hela perioden. Det kan jämföras med omkring 0,5 procent per år under 20-årsperioden före industriavtalets tillkomst. Skillnaden är talande.

På lokal och regional nivå vill vi peka framför allt på tre viktiga faktorer:

• De anställdas kompetens är i flertalet fall företagets viktigaste resurs och helt avgörande för konkurrenskraften. Kvalitet och kvantitet i utbildningssystemet är därför mycket viktiga, liksom fortlöpande kompetensutveckling för de redan anställda. Frågorna om inriktningen och dimensioneringen av utbildningssystemet är i hög grad en lokal fråga.

• Satsningar på forskning och innovation är vitala för framtida konkurrenskraft. Sverige behöver öka den företagsnära forskningen och förbättra samarbetet mellan akademi och företag. Här spelar lokal samverkan mellan högskolor och företag i många fall en helt avgörande roll.

• Fungerande infrastruktur, både fysisk och elektronisk, är särskilt viktiga faktorer i ett avlångt och exportberoende land som Sverige. Här finns betydande brister, både vad gäller investeringar och underhåll. Även den tilltagande bristen på bostäder, som leder till att arbetsmarknaden fungerar sämre, är en fråga där kommuner och regioner har en mycket viktig roll att spela.

Tillväxten i Sverige måste långsiktigt byggas på en god produktivitetsutveckling, och därmed på kunskap, kompetens, innovationer och företagande. Konkurrenskraftiga företag med kompetenta medarbetare är en förutsättning för fler och bättre jobb. Det är med detta mål som politiken både på lokal och nationell nivå måste utformas. Unionen hoppas på en aktiv dialog med beslutsfattare på alla nivåer för hur vi kan skapa rätt förutsättningar – i regionen liksom i Sverige totalt.

Benny Olsson

ordförande regionstyrelsen Unionen Skaraborg/Väst

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.