12 feb 2015 06:01

12 feb 2015 06:01

Varför inte börja redan från årskurs tre?

Betyg

Har under lång tid följt betygsdebatten i media och med jämna mellanrum förundrats över de åsikter som ventilerats.

Syftet med betyget var/är fortfarande oklar och lämnas mer eller mindre åt vars och ens tolkning. Alliansen mot rödgröna i betygsfrågan. Vad handlar egentligen hela schabblet om? Som jag ser det är det en politisk, rutinmässig inställning som parterna har som visar på en oförmåga att kunna rätta till oredan i svenska skolan.

Alliansen med Björklund i spetsen har haft en sällan skådad raketfart på förändringar. Skolan fick aldrig chansen att implementera förändringarna innan nya ändringar var på gång som följd av kritiken från oppositionen, lärarnas fackliga organisationer samt debatten i media där olika forskare har ventilerat sina synpunkter. Forskningsresultaten bör vara sakliga och objektiva och användas som stöd i eget arbete och ej förkastas.

Vad är syftet med betyg? Det har Björklund ingen susning om. Min känsla är att han strider för idén bara för att de röda var emot. Inget syfte. Inget mål med att införa betyg från årskurs fyra. Å andra sidan ser man återigen det typiska hos alliansen – att starta storm i ett vattenglas för att avleda från kärnproblematiken och göra sig själva synliga. Detta liknar Bert Karlssons taktik ”all reklam skapar mer reklam”.

Betyget bör vara det verktyg som formar en informationsplattform mellan skola, elev och föräldrar. För att utesluta tveksamheter bör omdömen göras varje termin och vara jämförbara med betygsskalan. Och varför inte börja redan från år tre? Alla vill vi ha koll på läget!

Själv har jag aldrig upplevt omdömesskrivningen och betygssättningen som en arbetsbörda. Tvärt om, skulle jag vilja påstå. De flesta lärare utför en grundlig dokumentation om alla elever. Det är grunden till uppföljning av elevens kunskapsutveckling, grund till eventuella stödåtgärder, information till arbetsgruppen, återkoppling och information till föräldrarna. Ja, det som i skolans värld kallas för en bra formativ bedömning.

Till detta är IT-världen ett ovärderligt stöd. Med de program som finns kan man idag kommunicera kontinuerligt oberoende av rum och tid och göra omdömen tillgängliga för föräldrar vilket ökar föräldrarnas medverkan.

Lärarens verkliga arbetsbörda är inte betygen och omdömen och inte heller undervisningen. Det är själva uppdraget. Bördan utgörs av alla de förekommande uppgifter, exempelvis olika schemabrytande aktiviteter, som tar undervisningstid i anspråk och inte på något sätt bidrar till elevens kunskapshöjning.

Har mycket svårt att förstå de 20 000 kollegor som protesterar så kraftfull utan att se till fördelar och nackdelar först.

Med stor övertygelse ger jag stöd till Björklund att ro i land ”betyg från år tre”.

Dumitru Barta

Syftet med betyget var/är fortfarande oklar och lämnas mer eller mindre åt vars och ens tolkning. Alliansen mot rödgröna i betygsfrågan. Vad handlar egentligen hela schabblet om? Som jag ser det är det en politisk, rutinmässig inställning som parterna har som visar på en oförmåga att kunna rätta till oredan i svenska skolan.

Alliansen med Björklund i spetsen har haft en sällan skådad raketfart på förändringar. Skolan fick aldrig chansen att implementera förändringarna innan nya ändringar var på gång som följd av kritiken från oppositionen, lärarnas fackliga organisationer samt debatten i media där olika forskare har ventilerat sina synpunkter. Forskningsresultaten bör vara sakliga och objektiva och användas som stöd i eget arbete och ej förkastas.

Vad är syftet med betyg? Det har Björklund ingen susning om. Min känsla är att han strider för idén bara för att de röda var emot. Inget syfte. Inget mål med att införa betyg från årskurs fyra. Å andra sidan ser man återigen det typiska hos alliansen – att starta storm i ett vattenglas för att avleda från kärnproblematiken och göra sig själva synliga. Detta liknar Bert Karlssons taktik ”all reklam skapar mer reklam”.

Betyget bör vara det verktyg som formar en informationsplattform mellan skola, elev och föräldrar. För att utesluta tveksamheter bör omdömen göras varje termin och vara jämförbara med betygsskalan. Och varför inte börja redan från år tre? Alla vill vi ha koll på läget!

Själv har jag aldrig upplevt omdömesskrivningen och betygssättningen som en arbetsbörda. Tvärt om, skulle jag vilja påstå. De flesta lärare utför en grundlig dokumentation om alla elever. Det är grunden till uppföljning av elevens kunskapsutveckling, grund till eventuella stödåtgärder, information till arbetsgruppen, återkoppling och information till föräldrarna. Ja, det som i skolans värld kallas för en bra formativ bedömning.

Till detta är IT-världen ett ovärderligt stöd. Med de program som finns kan man idag kommunicera kontinuerligt oberoende av rum och tid och göra omdömen tillgängliga för föräldrar vilket ökar föräldrarnas medverkan.

Lärarens verkliga arbetsbörda är inte betygen och omdömen och inte heller undervisningen. Det är själva uppdraget. Bördan utgörs av alla de förekommande uppgifter, exempelvis olika schemabrytande aktiviteter, som tar undervisningstid i anspråk och inte på något sätt bidrar till elevens kunskapshöjning.

Har mycket svårt att förstå de 20 000 kollegor som protesterar så kraftfull utan att se till fördelar och nackdelar först.

Med stor övertygelse ger jag stöd till Björklund att ro i land ”betyg från år tre”.

Dumitru Barta

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.