21 feb 2015 06:00

21 feb 2015 06:00

För konung och genussoldater!

FÖRSVARET.

För några veckor sedan släppte försvarsmakten en nyhet. Man skall nu slå ett slag för ”genderperspektivet”. Genusfrågorna. Försvarsmakten skärper med andra ord upp sin verksamhet rejält och satsar brett genom hela organisationen. De så kallade genusfrågorna skall i framtiden finnas med redan i planeringsskedet. Dessa frågor skall genomsyra utbildningen och operationer står det att läsa på försvarsmaktens hemsida.

En uttalad målsättning är att det skall finnas minst en genusföreträdare på varje förband. Som avsätter 10–20 procent av sin arbetstid till denna verksamhet. Begreppet ”genus” är ingen objektiv sanning. Och har blivit ungefär lika urvattnat och söndertolkat begrepp som mantrat ”värdegrund”. Detta kan betyda egentligen vad som helst. Satsningen drar något av ett löjets skimmer över verksamheten.

Med en mångårig och gedigen erfarenhet i ryggsäcken om hur försvarsmakten fungerar kan man föreställa sig hur mycket kraft genusfrågorna kommer att suga ur organisationen, på pluton, kompani och bataljonsnivå, i form av sammanträden med mera. Ytterligare en sten läggs där till en redan tung arbetsbörda.

En av försvarsmaktens huvuduppgifter är att verka under kris och krig. Soldater, befäl och förband som är välövade, välutrustade och samtränade. Som i händelse av en krigssituation med vapen i hand kan sättas in i och framgångsrikt lösa ut skarpa stridsuppgifter. Det är detta som förväntas, och där måste naturligtvis fokus ligga.

Då är det inte sidospår som genusfrågor man skall lägga ytterligare krut på. Det finns tillräckligt många sådana spår redan. Agerandet från försvarsmaktens sida sänder ut konstiga signaler i samhället och omvärlden. Och säkert också inom den egna organisationen. Men där vågar väl ingen offentligt säga vad man tycker. Högt till tak inom försvarsmakten? Nix! Taket går jäms med golvet i så fall.

Klöver knekt

För några veckor sedan släppte försvarsmakten en nyhet. Man skall nu slå ett slag för ”genderperspektivet”. Genusfrågorna. Försvarsmakten skärper med andra ord upp sin verksamhet rejält och satsar brett genom hela organisationen. De så kallade genusfrågorna skall i framtiden finnas med redan i planeringsskedet. Dessa frågor skall genomsyra utbildningen och operationer står det att läsa på försvarsmaktens hemsida.

En uttalad målsättning är att det skall finnas minst en genusföreträdare på varje förband. Som avsätter 10–20 procent av sin arbetstid till denna verksamhet. Begreppet ”genus” är ingen objektiv sanning. Och har blivit ungefär lika urvattnat och söndertolkat begrepp som mantrat ”värdegrund”. Detta kan betyda egentligen vad som helst. Satsningen drar något av ett löjets skimmer över verksamheten.

Med en mångårig och gedigen erfarenhet i ryggsäcken om hur försvarsmakten fungerar kan man föreställa sig hur mycket kraft genusfrågorna kommer att suga ur organisationen, på pluton, kompani och bataljonsnivå, i form av sammanträden med mera. Ytterligare en sten läggs där till en redan tung arbetsbörda.

En av försvarsmaktens huvuduppgifter är att verka under kris och krig. Soldater, befäl och förband som är välövade, välutrustade och samtränade. Som i händelse av en krigssituation med vapen i hand kan sättas in i och framgångsrikt lösa ut skarpa stridsuppgifter. Det är detta som förväntas, och där måste naturligtvis fokus ligga.

Då är det inte sidospår som genusfrågor man skall lägga ytterligare krut på. Det finns tillräckligt många sådana spår redan. Agerandet från försvarsmaktens sida sänder ut konstiga signaler i samhället och omvärlden. Och säkert också inom den egna organisationen. Men där vågar väl ingen offentligt säga vad man tycker. Högt till tak inom försvarsmakten? Nix! Taket går jäms med golvet i så fall.

Klöver knekt

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.