07 mar 2015 06:00

07 mar 2015 06:00

Klokt ta reda på vilka lärare som bäst lyfter eleverna

LÄRARE.

Replik. Johan Järemo riktar i SLA 3/3 kritik mot fullmäktiges beslut att utveckla mått för lärares effekt på elevers kunskapsutveckling. Hellre vill Järemo se mått på lärares tid i yrket och omfattning av utbildning.

I ett projekt, Metproject.org, jämfördes just dessa alternativ vetenskapligt. Vilket framgår av figur fem i rapporten ”Gathering Feedback for teaching”. Innebörden är att tre kombinerade mätetal på lärares effektivitet avsevärt bättre förutspår elevens resultat än vad uppgifter om lärares tid i yrket eller lärares utbildningsnivå gör. Därmed delar den rapporten ej Järemos slutsatser.

I en senare rapport, ”Ensuring fair and reliable measures of effective teaching” konstateras att av dessa tre mått är value added mått – vilket är den modellberäknade effekt lärare har på elevers provresultat – det kraftfullaste. Dylik beräkning anser Järemo, på oklar grund, är ”befängt”.

De finner för matematik att en kombination med verktyg för att värdera lärares effekt på elevers kunskapsutveckling kan differentiera mellan den lägre presterande fjärdedel vars elever släpar med 3,5 månads kunskap relativt den bättre fjärdedelen lärare som under ett enda år lyft sina elever med extra kunskap motsvarande 4,5 månads normala studier.

Jag menar att det är klokt att ta reda på vilka dessa lärare är som bäst lyfter sina elevers kunskap och att sprida de lärarnas tekniker till fler. En särskilt duglig pedagog i ett visst ämne kan med fördel undervisa fler i just det ämnet och lärarens egen ålder säger jämförelsevis mycket lite om den saken. Högre ålder hos läraren förklarar knappt en veckas kunskaper per läsår hos elev och bör därför, i tillägg till att den variabeln på individuellt plan är opåverkbar, ej väljas som föremål för styrmedel.

Därtill ifrågasätter jag hur det får fler engagerade unga personer att söka till yrket om man lägger tyngdpunkten på lönesatsningar i att premiera de lärare som är äldre, istället för att premiera de som lyckas excellera i yrket genom att lyfta sina elevers kunskap mer, oavsett sin egen ålder. Inslag av meritokrati – kvalitativ konkurrens om högpresterande personal – är det som driver lön och attraktion inom andra prestigefulla yrken.

Torbjörn Bergman (M)

kommunstyrelseledamot, Skövde

I ett projekt, Metproject.org, jämfördes just dessa alternativ vetenskapligt. Vilket framgår av figur fem i rapporten ”Gathering Feedback for teaching”. Innebörden är att tre kombinerade mätetal på lärares effektivitet avsevärt bättre förutspår elevens resultat än vad uppgifter om lärares tid i yrket eller lärares utbildningsnivå gör. Därmed delar den rapporten ej Järemos slutsatser.

I en senare rapport, ”Ensuring fair and reliable measures of effective teaching” konstateras att av dessa tre mått är value added mått – vilket är den modellberäknade effekt lärare har på elevers provresultat – det kraftfullaste. Dylik beräkning anser Järemo, på oklar grund, är ”befängt”.

De finner för matematik att en kombination med verktyg för att värdera lärares effekt på elevers kunskapsutveckling kan differentiera mellan den lägre presterande fjärdedel vars elever släpar med 3,5 månads kunskap relativt den bättre fjärdedelen lärare som under ett enda år lyft sina elever med extra kunskap motsvarande 4,5 månads normala studier.

Jag menar att det är klokt att ta reda på vilka dessa lärare är som bäst lyfter sina elevers kunskap och att sprida de lärarnas tekniker till fler. En särskilt duglig pedagog i ett visst ämne kan med fördel undervisa fler i just det ämnet och lärarens egen ålder säger jämförelsevis mycket lite om den saken. Högre ålder hos läraren förklarar knappt en veckas kunskaper per läsår hos elev och bör därför, i tillägg till att den variabeln på individuellt plan är opåverkbar, ej väljas som föremål för styrmedel.

Därtill ifrågasätter jag hur det får fler engagerade unga personer att söka till yrket om man lägger tyngdpunkten på lönesatsningar i att premiera de lärare som är äldre, istället för att premiera de som lyckas excellera i yrket genom att lyfta sina elevers kunskap mer, oavsett sin egen ålder. Inslag av meritokrati – kvalitativ konkurrens om högpresterande personal – är det som driver lön och attraktion inom andra prestigefulla yrken.

Torbjörn Bergman (M)

kommunstyrelseledamot, Skövde

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.