26 mar 2015 06:00

26 mar 2015 06:00

Tiggeriet – ett systemskifte

TIGGERI.

Sveriges välstånd grundar sig på generationers slit, utarbetade kroppar och uppfinningsrikedom. Det är inte mer än hundra år sedan delar av Sverige drabbades av svält och fattigdom vid missväxt. Politiker och fackföreningar har kämpat för jämlikhet och ett välfärdssamhälle där alla är med och där vi tar hand om varandra. Alla skall ha samma rättigheter, sjukvård och tak över huvudet. Orättvisor och ojämlikhet har vi bit för bit jobbat bort. Ingen som inte väljer det själv skall behöva stå utanför samhället.

Detta håller på att naggas i kanten och kan på sikt raseras om vi accepterar att människor behöver förnedra sig att tigga för att överleva, bo under presenningar, göra sina naturbehov var som helst i stad och natur. Då får vi ett klyftornas samhälle (typ i USA) där det är okej att alla inte är med på tåget och det är okej att bo på trottoarerna. Jag pratade med en kyrklig företrädare i San Francisco som sa: We feed 3 000 people a day. Det var uteliggarna i den stadsdelen.

Det känns obehagligt att gå och handla och passera ingången till affären. Känslan säger: hjälp till, hjärnan säger: låt bli. Sen går man därifrån med dåligt samvete.

Ett sånt samhälle vill vi väl inte ha i Sverige? Tiggarna måste få samhällets hjälp innan det går för långt. Sverige har inte råd i längden att betala för Europas socialbidragstagare. I skrivande stund hör jag om att pengar från EU och Sverige skall komma dessa stackars människor till del. Hoppas bara att de används till att skaffa dem ett drägligare liv och inte till att permanenta tiggeriet.

R. Lindgren

Detta håller på att naggas i kanten och kan på sikt raseras om vi accepterar att människor behöver förnedra sig att tigga för att överleva, bo under presenningar, göra sina naturbehov var som helst i stad och natur. Då får vi ett klyftornas samhälle (typ i USA) där det är okej att alla inte är med på tåget och det är okej att bo på trottoarerna. Jag pratade med en kyrklig företrädare i San Francisco som sa: We feed 3 000 people a day. Det var uteliggarna i den stadsdelen.

Det känns obehagligt att gå och handla och passera ingången till affären. Känslan säger: hjälp till, hjärnan säger: låt bli. Sen går man därifrån med dåligt samvete.

Ett sånt samhälle vill vi väl inte ha i Sverige? Tiggarna måste få samhällets hjälp innan det går för långt. Sverige har inte råd i längden att betala för Europas socialbidragstagare. I skrivande stund hör jag om att pengar från EU och Sverige skall komma dessa stackars människor till del. Hoppas bara att de används till att skaffa dem ett drägligare liv och inte till att permanenta tiggeriet.

R. Lindgren

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.