17 apr 2015 06:00

17 apr 2015 06:00

De (S)vikna vallöftenas budget

Debatt.:

Efter ett halvårs ökenvandring har regeringen nu lagt fram sin vårbudget. Vi vet därmed vilka prioriteringar som de rödgröna partierna har för Sverige. Det är mycket tydligt att det inte handlar om att skapa nya jobb.

Tvärtom är det en jobbfientlig budget från första till sista sidan. Hela 80 procent av regeringens skattehöjningar, sammanlagt 27,3 miljarder, är på jobb och företagande. I ett dåligt försök att kompensera lägger regeringen 660 miljoner på en näringspolitisk offensiv. Det är ett skambud till landets jobbskapare. Stefan Löfvens jobbsaldo hamnar således på minus 26,6 miljarder.

En grupp som hamnar särskilt i kläm är ungdomar. Genom kraftigt höjda arbetsgivaravgifter för unga människor riskerar Löfven att tusentals jobb går förlorade. Så sent som dagen innan budgeten presenterades konstaterade regeringens egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet att höjningen dämpar sysselsättningen.

En annan jobbfientlig åtgärd är sänkningen av rot-avdraget. Skatteverket konstaterade redan 2011 att avdraget gjort 44 000 svarta arbeten vita. Pengarna man tar från vanliga hantverkare och rot-köpare i hela landet ska användas för att smörja byggherrar i storstäderna med statliga subventioner. Dessutom är minskningen ett löftesbrott av stora mått. Före valet lovade Stefan Löfven att inte röra rot-avdraget. Det löftet sviker han nu.

Och det är långt ifrån det enda löftesbrottet i vårbudgeten. Rot-avdraget, kilometerskatten, bensinskatten och överskottsmålet. På alla dessa punkter gav regeringen ett besked före valet och ett helt annat när man nu genomför sin första budget.

Det man borde angripa är arbetslöshet och utanförskap. I stället lägger man fokus på att göra det dyrare, svårare och tuffare för ungdomar, småföretagare och folk på landsbygden. Och de försök till jobbskapande åtgärder som finns i budgeten är små eller verkningslösa. Som traineejobben, kraftigt subventionerade AMS-jobb för unga som har sågats jäms med fotknölarna av både facket och kommunerna.

Hur en sådan budget ska skapa fler jobb och uppfylla regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU senast 2020 är en gåta som ingen ekonom i världen, och allra minst Stefan Löfven själv, kan svara på.

Emil Källström (C)

ekonomisk-politisk talesperson

Leif Walterum (C)

kommunalråd Skövde

Efter ett halvårs ökenvandring har regeringen nu lagt fram sin vårbudget. Vi vet därmed vilka prioriteringar som de rödgröna partierna har för Sverige. Det är mycket tydligt att det inte handlar om att skapa nya jobb.

Tvärtom är det en jobbfientlig budget från första till sista sidan. Hela 80 procent av regeringens skattehöjningar, sammanlagt 27,3 miljarder, är på jobb och företagande. I ett dåligt försök att kompensera lägger regeringen 660 miljoner på en näringspolitisk offensiv. Det är ett skambud till landets jobbskapare. Stefan Löfvens jobbsaldo hamnar således på minus 26,6 miljarder.

En grupp som hamnar särskilt i kläm är ungdomar. Genom kraftigt höjda arbetsgivaravgifter för unga människor riskerar Löfven att tusentals jobb går förlorade. Så sent som dagen innan budgeten presenterades konstaterade regeringens egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet att höjningen dämpar sysselsättningen.

En annan jobbfientlig åtgärd är sänkningen av rot-avdraget. Skatteverket konstaterade redan 2011 att avdraget gjort 44 000 svarta arbeten vita. Pengarna man tar från vanliga hantverkare och rot-köpare i hela landet ska användas för att smörja byggherrar i storstäderna med statliga subventioner. Dessutom är minskningen ett löftesbrott av stora mått. Före valet lovade Stefan Löfven att inte röra rot-avdraget. Det löftet sviker han nu.

Och det är långt ifrån det enda löftesbrottet i vårbudgeten. Rot-avdraget, kilometerskatten, bensinskatten och överskottsmålet. På alla dessa punkter gav regeringen ett besked före valet och ett helt annat när man nu genomför sin första budget.

Det man borde angripa är arbetslöshet och utanförskap. I stället lägger man fokus på att göra det dyrare, svårare och tuffare för ungdomar, småföretagare och folk på landsbygden. Och de försök till jobbskapande åtgärder som finns i budgeten är små eller verkningslösa. Som traineejobben, kraftigt subventionerade AMS-jobb för unga som har sågats jäms med fotknölarna av både facket och kommunerna.

Hur en sådan budget ska skapa fler jobb och uppfylla regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU senast 2020 är en gåta som ingen ekonom i världen, och allra minst Stefan Löfven själv, kan svara på.

Emil Källström (C)

ekonomisk-politisk talesperson

Leif Walterum (C)

kommunalråd Skövde

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.