29 apr 2015 06:00

29 apr 2015 06:00

Självstyre och finansieringsprincipen är grundstenar

Debatt.:

Den kommunala självstyrelsen är ett viktigt, ja rent av avgörande, fundament för kommuners möjlighet att erbjuda rätt service för sina invånare. Det gäller även finansieringsprincipen. Den som fattar beslut om något som påverkar andra måste ha en skyldighet att finansiera detta fullt ut.

Självstyre och finansieringsprincip borde inte behöva diskuteras överhuvudtaget.

Allt oftare ser vi dock att det ruckas på de här grunderna. Regering, riksdag, myndigheter och verk fattar beslut som har stark påverkan på kommunerna och i sin ambition att leverera reformer av skilda slag ”glömmer” man helt enkelt grunderna. Vi ser också att medel allt oftare styrs till åtgärder avsedda att möta behov som finns i större kommuner men som samtidigt helt kan sakna relevans i de mindre.

Ett aktuellt exempel är det förslag till bemanningsregler i äldreomsorgen som regeringen bereder. I det fallet är det en myndighet som lägger ett förslag som närmast kan ses som en provokation mot såväl kommunala självstyret som finansieringsprincipen. Det är dessutom en fråga som är väldigt svår att klara rent retoriskt. Vilken kommunpolitiker vill, kan eller törs ifrågasätta bemanningskrav i den verksamhet som tar hand om våra äldre?

När det gäller finansieringsprincipen ser vi hur olika infrastrukturprojekt allt oftare innebär en övervältring till kommunerna när det gäller finansiering. Det sker trots att infrastruktur till stor del är ett statligt ansvar. Det började med förskottering, fortsatte med medfinansiering för att numera handla om ren kommunal finansiering. Realiteten idag innebär att den kommun som inte betalar inte heller kan räkna med några utbyggda vägar, järnvägar eller bredband.

Utöver att det här bryter mot finansieringsprincipen, är risken stor att infrastruktursatsningar går de mindre kommunerna förbi. De begränsade budgetar som SmåKoms kommuner rör sig med medger ingen möjlighet att gå in med mångmiljonbelopp i medfinansiering och/eller ren finansiering av det som är statens ansvar.

Effekten av att grundläggande principer bryts riskerar få till följd att kommuner och bygder som redan har en mindre positiv utveckling får ännu svårare att behålla sin attraktivitet. Attraktivitet krävs såväl för att behålla befintlig befolkning som för att locka nya invånare.

SmåKom uppmanar regering och riksdag att i samband med alla beslut

• beakta den kommunala självstyrelsen

• låta finansieringsprincipen vara styrande

SmåKom – 66 små kommuner i samverkan

Den kommunala självstyrelsen är ett viktigt, ja rent av avgörande, fundament för kommuners möjlighet att erbjuda rätt service för sina invånare. Det gäller även finansieringsprincipen. Den som fattar beslut om något som påverkar andra måste ha en skyldighet att finansiera detta fullt ut.

Självstyre och finansieringsprincip borde inte behöva diskuteras överhuvudtaget.

Allt oftare ser vi dock att det ruckas på de här grunderna. Regering, riksdag, myndigheter och verk fattar beslut som har stark påverkan på kommunerna och i sin ambition att leverera reformer av skilda slag ”glömmer” man helt enkelt grunderna. Vi ser också att medel allt oftare styrs till åtgärder avsedda att möta behov som finns i större kommuner men som samtidigt helt kan sakna relevans i de mindre.

Ett aktuellt exempel är det förslag till bemanningsregler i äldreomsorgen som regeringen bereder. I det fallet är det en myndighet som lägger ett förslag som närmast kan ses som en provokation mot såväl kommunala självstyret som finansieringsprincipen. Det är dessutom en fråga som är väldigt svår att klara rent retoriskt. Vilken kommunpolitiker vill, kan eller törs ifrågasätta bemanningskrav i den verksamhet som tar hand om våra äldre?

När det gäller finansieringsprincipen ser vi hur olika infrastrukturprojekt allt oftare innebär en övervältring till kommunerna när det gäller finansiering. Det sker trots att infrastruktur till stor del är ett statligt ansvar. Det började med förskottering, fortsatte med medfinansiering för att numera handla om ren kommunal finansiering. Realiteten idag innebär att den kommun som inte betalar inte heller kan räkna med några utbyggda vägar, järnvägar eller bredband.

Utöver att det här bryter mot finansieringsprincipen, är risken stor att infrastruktursatsningar går de mindre kommunerna förbi. De begränsade budgetar som SmåKoms kommuner rör sig med medger ingen möjlighet att gå in med mångmiljonbelopp i medfinansiering och/eller ren finansiering av det som är statens ansvar.

Effekten av att grundläggande principer bryts riskerar få till följd att kommuner och bygder som redan har en mindre positiv utveckling får ännu svårare att behålla sin attraktivitet. Attraktivitet krävs såväl för att behålla befintlig befolkning som för att locka nya invånare.

SmåKom uppmanar regering och riksdag att i samband med alla beslut

• beakta den kommunala självstyrelsen

• låta finansieringsprincipen vara styrande

SmåKom – 66 små kommuner i samverkan

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.