02 jun 2015 06:00

02 jun 2015 06:00

Min kritik är berättigad

HYRESVILLKOR.

skiljer sig. Skövde Bostäder AB skiljer ej tillräckligt på samhällsfastigheter och andra kommersiella specialfastigheter avseende hyresvillkor trots att riskprofilen (beskattningsrätt och vakansrisk) skiljer sig. Utgångsbud om avkastningskrav, friköpsklausuler och kontraktstider är återkommande uttryck för detta.

Det bör förändras, eftersom det tar tid att plocka av både fallskärm, hängslen och hjälm var gång. samhällsfastigheter har en lägre risk än bolagets huvudsakliga verksamhet, medan kommersiella specialfastigheter har en högre risk. Bolaget bör göra denna distinktion.

Föreningen Fastighetsägarna hävdar att löptid ej kan kritiseras eftersom kommunala bostadsbolag ska bedrivas affärsmässigt. Affärsmässiga kontrakt på förskolor ligger vanligen i intervallet 5–15 år. Min kritik mot det dubbla är berättigad.

Affärsmässighet återfinns inom ett intervall mellan självkostnad och övervinster. Framgent vill jag få villkoren ned i ett affärsmässigt intervall även avseende löptider. Fastighetsägarnas kritik vore relevant endast om jag önskat än lägre villkor, vidare ned under golvet. Så är icke fallet. Livremmen är kvar även i övriga hyresvillkor.

Fastighetsägarna värnar den lukrativa nisch som samhällsfastigheter har blivit på annan ort. Lika förståeligt torde det vara att jag som företrädare för medborgare och skattebetalare värnar måttlighet och att det sätts tak.

I denna debatt om vinst, eller övervinst, i välfärden platsar konstaterandet att det i starkare EU-rätt, så som grundregel, gäller självkostnadsprincip för skolor och boenden för särskilda behov. Spår av detta i svensk lag innebär att ägaren fritt kan plocka ut all vinst ur allmännyttan för dylikt. Lagstiftarens syfte med detta är värt eftertanke. Även det att svensk rätt generellt skiljer på det egentliga näringslivets område och kommunal kompetensenlig verksamhet avseende avkastningskrav talar för återhållsamhet och mot extrema villkor.

Torbjörn Bergman (M)

Det bör förändras, eftersom det tar tid att plocka av både fallskärm, hängslen och hjälm var gång. samhällsfastigheter har en lägre risk än bolagets huvudsakliga verksamhet, medan kommersiella specialfastigheter har en högre risk. Bolaget bör göra denna distinktion.

Föreningen Fastighetsägarna hävdar att löptid ej kan kritiseras eftersom kommunala bostadsbolag ska bedrivas affärsmässigt. Affärsmässiga kontrakt på förskolor ligger vanligen i intervallet 5–15 år. Min kritik mot det dubbla är berättigad.

Affärsmässighet återfinns inom ett intervall mellan självkostnad och övervinster. Framgent vill jag få villkoren ned i ett affärsmässigt intervall även avseende löptider. Fastighetsägarnas kritik vore relevant endast om jag önskat än lägre villkor, vidare ned under golvet. Så är icke fallet. Livremmen är kvar även i övriga hyresvillkor.

Fastighetsägarna värnar den lukrativa nisch som samhällsfastigheter har blivit på annan ort. Lika förståeligt torde det vara att jag som företrädare för medborgare och skattebetalare värnar måttlighet och att det sätts tak.

I denna debatt om vinst, eller övervinst, i välfärden platsar konstaterandet att det i starkare EU-rätt, så som grundregel, gäller självkostnadsprincip för skolor och boenden för särskilda behov. Spår av detta i svensk lag innebär att ägaren fritt kan plocka ut all vinst ur allmännyttan för dylikt. Lagstiftarens syfte med detta är värt eftertanke. Även det att svensk rätt generellt skiljer på det egentliga näringslivets område och kommunal kompetensenlig verksamhet avseende avkastningskrav talar för återhållsamhet och mot extrema villkor.

Torbjörn Bergman (M)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.