19 jun 2015 06:00

19 jun 2015 06:00

Nationaldagsfirandet blev ett politiskt spektakel

KARLSBORG.

Till Karlsborgs kommun i allmänhet och kommunalrådet i synnerhet.

Jag är fruktansvärt besviken. Jag bor i Stockholm men har rötter i kommunen och brukar därför vara i trakterna så ofta jag kan. Den 6 juni är en fantastisk dag att tillbringa i Karlsborg, Sveriges reservhuvudstad och en omistlig del av Sveriges politiska och militära historia. Det är en fröjd att få fira nationaldagen i Karlsborg, på fästningstorget. Men i år blev det ett debacle utan like. Firandet var väl arrangerat och i år var regementschefens tal föredömligt kort. Vad hände sedan? Kommunalrådet höll tal. Det började bra med en personlig tillbakablick med en historisk exposé som var jättetrevlig i sammanhanget. Väl hade väl varit om betraktelsen hade uppehållit sig vid kommunens förändring under de 150 år som berättelsen omfattade, men dessvärre blev det inte så.

Kommunalrådets tal kom att bli ett politiskt tal behandlande Sveriges mottagande av invånare från olika delar av världen. Ett evighetslångt tal, utan någon som helst anknytning till nationaldagen eller firandet av den dagen. Istället bestods vi med en litania av politiserade ställningstaganden gällande Sveriges flyktingmottagande. Något mer förfelat i det sammanhanget har jag svårt att tänka mig.

Jag kan egentligen inte se några skäl alls till att politisera nationaldagen. Oavsett syftet är varje sådan avsikt förfelad och har ingen anknytning till hur nationaldagen bör firas. Det är som att göra politik av julafton eller midsommarafton, eller vilken annan angelägenhet som helst som inte har ett endaste dyft med politik att göra. Runt omkring oss hördes också irriterade kommentarer över talet och en del gick därifrån. Själva hade vi också helst gått därifrån innan det evighetslånga talet var färdigt, men god uppfostran påbjöd att vi skulle sitta kvar – inte frivilligt dock.

Så beklagligtvis blir det bestående minnet av detta års firande ett förfelat politiskt brandtal, när dagen skulle präglats av fest, firande och glädje. Det behöver inte ens uttryckas men tydligen måste detta ändå framföras till kommunalrådet, att nationaldagen enkelt uttryckt inte har ett endast dugg med flyktingmottagning eller politik att göra. Tyvärr blev därigenom dagens firande förfelat genom kommunalrådets brandtal – utan att därvid lägga några värderingar överhuvudtaget på Sveriges flyktingmottagande eller migrationspolitiken i övrigt.

Så jag önskar att kommunalrådet ägnar sig åt en stunds självbetraktelse gällande debaclet, och huruvida nationaldagens tal skall bli ett forum för att framföra personliga eller politiska åsikter, eller om denna dag och denna stund i sig själv är inkluderande eller ej. De som kommer hit, och jag känner personligen och har ett omfattande kontaktnät med utomlands födda, önskar få vara delaktiga i Sverige, vår kultur och vårt statsskick. Allt detta inbegrips i nationaldagen. Om man då blandar in de personliga åsikter som jag nu opponerar mig emot, förtar man också nationaldagens innebörd och dess betydelse för de som antingen har valt att leva resten av sina liv i vårt demokratiska land, eller de som önskar komma hit. Detta är egentligen elementära kunskaper som borde vara kända även för Karlsborgs kommunalråd.

Så tyvärr, årets firande blev genom kommunalrådets tal inget annat än ett politiskt spektakel. Eftersom såväl jag som hustrun som resten av min familj avser att fortsätta fira Sveriges nationaldag i Karlsborg inte bara hoppas jag, utan förutsätter, att en groda av det monumentala slag som kommunalrådet genom sitt tal lät ske verkligen inte upprepas.

En mycket besviken nationaldagsfirare

Till Karlsborgs kommun i allmänhet och kommunalrådet i synnerhet.

Jag är fruktansvärt besviken. Jag bor i Stockholm men har rötter i kommunen och brukar därför vara i trakterna så ofta jag kan. Den 6 juni är en fantastisk dag att tillbringa i Karlsborg, Sveriges reservhuvudstad och en omistlig del av Sveriges politiska och militära historia. Det är en fröjd att få fira nationaldagen i Karlsborg, på fästningstorget. Men i år blev det ett debacle utan like. Firandet var väl arrangerat och i år var regementschefens tal föredömligt kort. Vad hände sedan? Kommunalrådet höll tal. Det började bra med en personlig tillbakablick med en historisk exposé som var jättetrevlig i sammanhanget. Väl hade väl varit om betraktelsen hade uppehållit sig vid kommunens förändring under de 150 år som berättelsen omfattade, men dessvärre blev det inte så.

Kommunalrådets tal kom att bli ett politiskt tal behandlande Sveriges mottagande av invånare från olika delar av världen. Ett evighetslångt tal, utan någon som helst anknytning till nationaldagen eller firandet av den dagen. Istället bestods vi med en litania av politiserade ställningstaganden gällande Sveriges flyktingmottagande. Något mer förfelat i det sammanhanget har jag svårt att tänka mig.

Jag kan egentligen inte se några skäl alls till att politisera nationaldagen. Oavsett syftet är varje sådan avsikt förfelad och har ingen anknytning till hur nationaldagen bör firas. Det är som att göra politik av julafton eller midsommarafton, eller vilken annan angelägenhet som helst som inte har ett endaste dyft med politik att göra. Runt omkring oss hördes också irriterade kommentarer över talet och en del gick därifrån. Själva hade vi också helst gått därifrån innan det evighetslånga talet var färdigt, men god uppfostran påbjöd att vi skulle sitta kvar – inte frivilligt dock.

Så beklagligtvis blir det bestående minnet av detta års firande ett förfelat politiskt brandtal, när dagen skulle präglats av fest, firande och glädje. Det behöver inte ens uttryckas men tydligen måste detta ändå framföras till kommunalrådet, att nationaldagen enkelt uttryckt inte har ett endast dugg med flyktingmottagning eller politik att göra. Tyvärr blev därigenom dagens firande förfelat genom kommunalrådets brandtal – utan att därvid lägga några värderingar överhuvudtaget på Sveriges flyktingmottagande eller migrationspolitiken i övrigt.

Så jag önskar att kommunalrådet ägnar sig åt en stunds självbetraktelse gällande debaclet, och huruvida nationaldagens tal skall bli ett forum för att framföra personliga eller politiska åsikter, eller om denna dag och denna stund i sig själv är inkluderande eller ej. De som kommer hit, och jag känner personligen och har ett omfattande kontaktnät med utomlands födda, önskar få vara delaktiga i Sverige, vår kultur och vårt statsskick. Allt detta inbegrips i nationaldagen. Om man då blandar in de personliga åsikter som jag nu opponerar mig emot, förtar man också nationaldagens innebörd och dess betydelse för de som antingen har valt att leva resten av sina liv i vårt demokratiska land, eller de som önskar komma hit. Detta är egentligen elementära kunskaper som borde vara kända även för Karlsborgs kommunalråd.

Så tyvärr, årets firande blev genom kommunalrådets tal inget annat än ett politiskt spektakel. Eftersom såväl jag som hustrun som resten av min familj avser att fortsätta fira Sveriges nationaldag i Karlsborg inte bara hoppas jag, utan förutsätter, att en groda av det monumentala slag som kommunalrådet genom sitt tal lät ske verkligen inte upprepas.

En mycket besviken nationaldagsfirare

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.