03 jul 2015 06:00

03 jul 2015 06:00

Många olika drivmedel behövs

I en insändare talar sig Lena Nordgren varm om etanoldrivna lastbilar. Låt mig först förtydliga för den som kan förledas tro att åkerinäringen förkastar etanolen som alternativt bränsle, så är det inte! Det är däremot viktigt att vara öppen för olika alternativ. Branschen efterlyser en strukturerad debatt kring de alternativ som finns och vilket bränsle som kan vara det bästa för respektive transportuppdrag. Det skiljer oerhört mycket på effektbehov och driftsförhållanden beroende på transportuppdrag.

Dieselmotorns stora förtjänst är den höga verkningsgraden, vilket bland annat innebär låg bränsleförbrukning. Dieselmotorn kan också med fördel drivas på helt förnyelsebara bränslen eller en blandning av fossil diesel och exempelvis HVO eller RME. (HVO framställs av slaktavfall). Dieselmotorn har idag en verkningsgrad på cirka 46 procent, vilket är högt i jämförelse med bensinmotorns verkningsgrad på 25 till 35 procent. Att driva en lastbil med etanol innebär att bränsleförbrukningen ökar med 70 procent. Räknar man utsläppen av koldioxid per mil blir skillnaden i utsläpp ytterst marginell mellan etanol och diesel.

Ett exempel: En ganska normal distributionsbil drar cirka 3 liter diesel per mil. Med etanol ökar förbrukningen med ca 70 procent på grund av lägre energiinnehåll, vilket innebär 5,1 liter etanol per mil. Etanolen producerar 1,49 kg koldioxid per liter bränsle och MK1-dieseln producerar 2,54 kg koldioxid per liter bränsle. Per mil släpper dieselmotorn ut 7,62 kg och etanolmotorn släpper ut 7,60 kg koldioxid. En marginell skillnad, som snabbt kan bli till etanolbränslets nackdel om produktionen av etanolen belastar nettoutsläppen av koldioxid. Det betyder i praktiken att tunga fordon med fördel skall drivas med ett förnyelsebart dieselbränsle.

Lena Nordgrens uppgifter blir något haltande eftersom de inte sätts in i rätt sammanhang. Enligt Lena Nordgren ökade utsläppen från den tunga trafiken med 21 procent sedan 1990, medan Kneg redovisar en minskning av koldioxid med 497 000 ton under 2014. (Kneg står för Klimatneutrala godstransporter på väg) Idag har biodiesel en andel på 14 procent av den totala dieselanvändningen, vilket betyder att användningen av HVO ökat med 49 procent och RME med 21 procent under 2014. En synnerligen positiv utveckling för klimatet.

I framtiden kommer vi se olika former av fordonsbränsle, eller skall vi istället kalla det energi, vilket bättre beskriver det som skall driva våra fordon. El, diesel, bensin, hybrid och gasbilar kommer att finnas kvar, fast de drivs av bränslen som är förnyelsebara. Vem vet, kanske vi rent av driver en stor del av fordonsflottan med solceller.

Den som lever får se brukar man säga, och helt klart innehåller framtiden smarta och spännande tekniska lösningar som bidrar till en renare miljö och minskad belastning på vårt klimat. Alla goda krafter är välkomna att tillsammans med landets åkerier arbeta framåt mot en ren och klimatneutral transportnäring!

Thomas Morell

regionchef Sveriges åkeriföretag Skaraborg.

 

I en insändare talar sig Lena Nordgren varm om etanoldrivna lastbilar. Låt mig först förtydliga för den som kan förledas tro att åkerinäringen förkastar etanolen som alternativt bränsle, så är det inte! Det är däremot viktigt att vara öppen för olika alternativ. Branschen efterlyser en strukturerad debatt kring de alternativ som finns och vilket bränsle som kan vara det bästa för respektive transportuppdrag. Det skiljer oerhört mycket på effektbehov och driftsförhållanden beroende på transportuppdrag.

Dieselmotorns stora förtjänst är den höga verkningsgraden, vilket bland annat innebär låg bränsleförbrukning. Dieselmotorn kan också med fördel drivas på helt förnyelsebara bränslen eller en blandning av fossil diesel och exempelvis HVO eller RME. (HVO framställs av slaktavfall). Dieselmotorn har idag en verkningsgrad på cirka 46 procent, vilket är högt i jämförelse med bensinmotorns verkningsgrad på 25 till 35 procent. Att driva en lastbil med etanol innebär att bränsleförbrukningen ökar med 70 procent. Räknar man utsläppen av koldioxid per mil blir skillnaden i utsläpp ytterst marginell mellan etanol och diesel.

Ett exempel: En ganska normal distributionsbil drar cirka 3 liter diesel per mil. Med etanol ökar förbrukningen med ca 70 procent på grund av lägre energiinnehåll, vilket innebär 5,1 liter etanol per mil. Etanolen producerar 1,49 kg koldioxid per liter bränsle och MK1-dieseln producerar 2,54 kg koldioxid per liter bränsle. Per mil släpper dieselmotorn ut 7,62 kg och etanolmotorn släpper ut 7,60 kg koldioxid. En marginell skillnad, som snabbt kan bli till etanolbränslets nackdel om produktionen av etanolen belastar nettoutsläppen av koldioxid. Det betyder i praktiken att tunga fordon med fördel skall drivas med ett förnyelsebart dieselbränsle.

Lena Nordgrens uppgifter blir något haltande eftersom de inte sätts in i rätt sammanhang. Enligt Lena Nordgren ökade utsläppen från den tunga trafiken med 21 procent sedan 1990, medan Kneg redovisar en minskning av koldioxid med 497 000 ton under 2014. (Kneg står för Klimatneutrala godstransporter på väg) Idag har biodiesel en andel på 14 procent av den totala dieselanvändningen, vilket betyder att användningen av HVO ökat med 49 procent och RME med 21 procent under 2014. En synnerligen positiv utveckling för klimatet.

I framtiden kommer vi se olika former av fordonsbränsle, eller skall vi istället kalla det energi, vilket bättre beskriver det som skall driva våra fordon. El, diesel, bensin, hybrid och gasbilar kommer att finnas kvar, fast de drivs av bränslen som är förnyelsebara. Vem vet, kanske vi rent av driver en stor del av fordonsflottan med solceller.

Den som lever får se brukar man säga, och helt klart innehåller framtiden smarta och spännande tekniska lösningar som bidrar till en renare miljö och minskad belastning på vårt klimat. Alla goda krafter är välkomna att tillsammans med landets åkerier arbeta framåt mot en ren och klimatneutral transportnäring!

Thomas Morell

regionchef Sveriges åkeriföretag Skaraborg.

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.