14 jul 2015 06:00

14 jul 2015 12:05

Du betalar för det dyra skräpet

Renare och tryggare miljö

Att nedskräpningen upprör och engagerar är något som blir tydligt varje vår. Tyvärr är det många som skräpar ner och enligt vad Håll Sverige Rent erfar blir det allt skräpigare i Sverige.

Det är illa. Förutom att det kostar stora summor pengar att städa skadar skräpet miljön och djur. Dessutom vet vi att skräp föder skräp – att redan nedskräpade platser drar till sig mer skräp som till slut leder till klotter och skadegörelse. En annan aspekt är att 80 procent av skräpet i havet kommer från land.

Men det är svårt att hitta nedskräparen. Enligt Håll Sverige Rents undersökningar är det en majoritet av befolkningen som aldrig slänger eller lämnar skräp på marken (71 procent). Och de som säger att de någon gång slänger skräp säger att de gör det mer sällan än någon gång i månaden. I en annan undersökning med djupintervjuer säger de flesta att det alltid är någon annan som är den verklige nedskräparen.

I Sverige är det kommunerna som har renhållningsansvaret. Och det kostar kommunerna mycket pengar, dock vet ingen riktigt hur mycket. Naturvårdsverket försökte i samband med ett regeringsuppdrag om nedskräpning år 2008 att räkna ut kostnaden för nedskräpningen i landet, men enbart 16 procent av kommunerna kunde redogöra för vad nedskräpningen kostade. Håll Sverige Rent har dock med stöd av statistik från olika europeiska organisationers bedömningar uppskattat att nedskräpningen i Sverige landar på 2 miljarder kronor om året. 2 miljarder varje år i onödiga kostnader.

Men det finns lösningar. En är att kommunen börjar mäta nedskräpningens typ och omfattning för att enklare kunna sätta in rätt åtgärder och arbeta strategiskt med nedskräpningsfrågan. Och det fungerar. I de kommuner som mäter skräp enligt Håll Sverige Rents och SCB:s metod minskar nedskräpningen. Dessa kommuner engagerar även årligen invånarna i skräpplockaraktiviteter och andra förebyggande aktiviteter, vilket också leder till en renare och tryggare närmiljö. I Sverige är det idag 21 kommuner som använder Håll Sverige Rents skräpmätningsmetod.

Håll Sverige Rent hoppas nu att fler kommuner tar nedskräpningen på allvar och börjar arbeta strategiskt med frågan. Det går att minska nedskräpningen – det är bara att sätta igång.

Johanna Ragnartz

vd Håll Sverige rent

Att nedskräpningen upprör och engagerar är något som blir tydligt varje vår. Tyvärr är det många som skräpar ner och enligt vad Håll Sverige Rent erfar blir det allt skräpigare i Sverige.

Det är illa. Förutom att det kostar stora summor pengar att städa skadar skräpet miljön och djur. Dessutom vet vi att skräp föder skräp – att redan nedskräpade platser drar till sig mer skräp som till slut leder till klotter och skadegörelse. En annan aspekt är att 80 procent av skräpet i havet kommer från land.

Men det är svårt att hitta nedskräparen. Enligt Håll Sverige Rents undersökningar är det en majoritet av befolkningen som aldrig slänger eller lämnar skräp på marken (71 procent). Och de som säger att de någon gång slänger skräp säger att de gör det mer sällan än någon gång i månaden. I en annan undersökning med djupintervjuer säger de flesta att det alltid är någon annan som är den verklige nedskräparen.

I Sverige är det kommunerna som har renhållningsansvaret. Och det kostar kommunerna mycket pengar, dock vet ingen riktigt hur mycket. Naturvårdsverket försökte i samband med ett regeringsuppdrag om nedskräpning år 2008 att räkna ut kostnaden för nedskräpningen i landet, men enbart 16 procent av kommunerna kunde redogöra för vad nedskräpningen kostade. Håll Sverige Rent har dock med stöd av statistik från olika europeiska organisationers bedömningar uppskattat att nedskräpningen i Sverige landar på 2 miljarder kronor om året. 2 miljarder varje år i onödiga kostnader.

Men det finns lösningar. En är att kommunen börjar mäta nedskräpningens typ och omfattning för att enklare kunna sätta in rätt åtgärder och arbeta strategiskt med nedskräpningsfrågan. Och det fungerar. I de kommuner som mäter skräp enligt Håll Sverige Rents och SCB:s metod minskar nedskräpningen. Dessa kommuner engagerar även årligen invånarna i skräpplockaraktiviteter och andra förebyggande aktiviteter, vilket också leder till en renare och tryggare närmiljö. I Sverige är det idag 21 kommuner som använder Håll Sverige Rents skräpmätningsmetod.

Håll Sverige Rent hoppas nu att fler kommuner tar nedskräpningen på allvar och börjar arbeta strategiskt med frågan. Det går att minska nedskräpningen – det är bara att sätta igång.

Johanna Ragnartz

vd Håll Sverige rent

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.