21 jul 2015 06:00

21 jul 2015 06:00

Sociala problem tar inte semester

SOCIALJOUR. Missbruk, våld och övergrepp tar varken semester eller ledigt om kvällar och helger. Därför är det viktigt att socialtjänsten finns tillgänglig på dessa tider.

Att fler kommuner samverkar kring socialjourer är positivt, men det ställer också krav på ansvarsfördelning och kompetens.

”Det faller ju naturligtvis på sin orimlighet att man ska ha en verksamhet som framförallt är igång måndag till fredag när man behöver göra en skyddsbedömning för ett litet barn en lördag kväll, så det är ju ytterligare ett skäl som talar starkt för att man har en professionell jour”, sade Johnny Lesseur som arbetar med socialtjänsten i Kalmar kommun till Sveriges radios Ekot (20/7).

I radioinslaget beskrivs det att samarbetet mellan kommuner blir vanligare för att tillgodose att socialtjänsten ska finnas tillgänglig på kvällar och nätter. Fördelarna är flera. Det är dels en fråga om kostnad, dels om kompetens. Genom att jobba tillsammans regionalt kan kommunerna effektivisera sitt arbete och ha rätt utbildad personal tillgänglig när det behövs. Det kan stärka både professionaliteten och rättssäkerheten i socialtjänstens arbete.

Många som arbetar inom socialtjänsten vittnar om att det ibland är tufft att fatta beslut om exempelvis ett omhändertagande och att man som ny ofta får ta stort ansvar. Kontakten med kollegor i andra kommuner kan därför också bli en trygghet för handläggare som annars, i synnerhet i små kommuner, jobbar mycket på egen hand.

När kommunerna samverkar kring socialjourerna är det dock viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig och att rutinerna fungerar. I slutet av juni rapporterade SVT Nyheter Västmanland (23/6) om ett fall i Norberg, där kommunen samarbetar med socialjouren i Västerås, som anmälts till Inspektionen för vård och omsorg. I det här fallet hade det dröjt flera timmar innan en handläggare hade kommit till platsen och personal med befogenhet att fatta beslut om ett omhändertagande fanns inte tillgänglig.

I den nya handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården som Sveriges kommuner och landsting, SKL, antog i juni framkommer att det inte alltid är så lätt för kommuner att samverka. Inom vissa områden kan samarbetet hindras av sekretess- eller registerlagstiftningen och kommunallagen. Det är till exempel inte möjligt att delegera beslut till en anställd i en annan kommun.

Lagstiftaren kan med andra ord behöva hänga med för att samarbetet kring socialjourerna ska kunna fungera väl. Frågorna är emellertid inte enkla och principer ställs mot varandra. ”Barnskyddet behöver gå före integriteten”, skriver SKL i sin handlingsplan och föreslår en rad rekommendationer till regeringen.

Möjligheten för det offentliga att ingripa om ett barn far illa är viktig. Regeringen bör lyssna till SKL, men inte utan att samtidigt säkerställa att kommunerna då också har rätt kompetens så att barnperspektivet såväl som rättssäkerheten faktiskt tillgodoses.

Amelie Langby/SNB

Att fler kommuner samverkar kring socialjourer är positivt, men det ställer också krav på ansvarsfördelning och kompetens.

”Det faller ju naturligtvis på sin orimlighet att man ska ha en verksamhet som framförallt är igång måndag till fredag när man behöver göra en skyddsbedömning för ett litet barn en lördag kväll, så det är ju ytterligare ett skäl som talar starkt för att man har en professionell jour”, sade Johnny Lesseur som arbetar med socialtjänsten i Kalmar kommun till Sveriges radios Ekot (20/7).

I radioinslaget beskrivs det att samarbetet mellan kommuner blir vanligare för att tillgodose att socialtjänsten ska finnas tillgänglig på kvällar och nätter. Fördelarna är flera. Det är dels en fråga om kostnad, dels om kompetens. Genom att jobba tillsammans regionalt kan kommunerna effektivisera sitt arbete och ha rätt utbildad personal tillgänglig när det behövs. Det kan stärka både professionaliteten och rättssäkerheten i socialtjänstens arbete.

Många som arbetar inom socialtjänsten vittnar om att det ibland är tufft att fatta beslut om exempelvis ett omhändertagande och att man som ny ofta får ta stort ansvar. Kontakten med kollegor i andra kommuner kan därför också bli en trygghet för handläggare som annars, i synnerhet i små kommuner, jobbar mycket på egen hand.

När kommunerna samverkar kring socialjourerna är det dock viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig och att rutinerna fungerar. I slutet av juni rapporterade SVT Nyheter Västmanland (23/6) om ett fall i Norberg, där kommunen samarbetar med socialjouren i Västerås, som anmälts till Inspektionen för vård och omsorg. I det här fallet hade det dröjt flera timmar innan en handläggare hade kommit till platsen och personal med befogenhet att fatta beslut om ett omhändertagande fanns inte tillgänglig.

I den nya handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården som Sveriges kommuner och landsting, SKL, antog i juni framkommer att det inte alltid är så lätt för kommuner att samverka. Inom vissa områden kan samarbetet hindras av sekretess- eller registerlagstiftningen och kommunallagen. Det är till exempel inte möjligt att delegera beslut till en anställd i en annan kommun.

Lagstiftaren kan med andra ord behöva hänga med för att samarbetet kring socialjourerna ska kunna fungera väl. Frågorna är emellertid inte enkla och principer ställs mot varandra. ”Barnskyddet behöver gå före integriteten”, skriver SKL i sin handlingsplan och föreslår en rad rekommendationer till regeringen.

Möjligheten för det offentliga att ingripa om ett barn far illa är viktig. Regeringen bör lyssna till SKL, men inte utan att samtidigt säkerställa att kommunerna då också har rätt kompetens så att barnperspektivet såväl som rättssäkerheten faktiskt tillgodoses.

Amelie Langby/SNB

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.