03 aug 2015 06:00

03 aug 2015 06:00

Hög tid att låta staten bli huvudman för skolan

Debatt:

I en undersökning som Lärarnas Riksförbund har låtit göra svarade 81 procent av de tillfrågade lärarna att staten har bäst förutsättningar att vara huvudman för skolan.

Det är inte utan goda skäl som lärarna vill ha staten som huvudman igen. I Sverige har vi ett kommunalt självstyre som är tämligen långtgående. På vissa områden fungerar det klart tillfredställande. Det finns dock områden som är av stor nationell betydelse och det är viktigt att vi har en debatt om vem som ska vara huvudman för vad. Att våra barn och ungdomar når kunskapsmålen är av mycket stor nationell betydelse.

Den svenska skolan blev kommunaliserad i början på 1990-talet efter beslut av riksdagen 1989. Tanken var god, nämligen att besluten kring skolan skulle komma närmare medborgarna.

Det som har hänt sedan kommunaliseringen är att kvalitén för skolan har försämrats på ett minst sagt påtagligt sätt. Eleverna är utlämnade till vilka ambitioner och förutsättningar kommunerna har. Det kommunala huvudmannaskapet har alltså undergrävt likvärdigheten. Det är stora skillnader mellan de kommuner som satsar mest respektive minst på skolundervisningen. Detta skapar en skola med mycket skiftande kvalitet. Dagens styrning av skolan är dessutom otydlig. Genom att staten delvis styr skolan genom lagar, läroplaner och lärarutbildningar, medan kommunerna är huvudmän och finansierar verksamheten skapas ett slags dubbelkommando över skolpolitiken.

När det gäller skillnader i resursfördelningen beror de sällan på elevers olika behov utan på kommunernas prioriteringar. Ofta ser vi att kommuner som har de största behoven av satsningar i sina skolor, till exempel på grund av sociala problem också är de kommuner som ofta har minst skattekraft och resurser.

Vi behöver en stark nationell samordning kring den svenska skolan där elever, lärare och föräldrar kan vara säkra på att skolan är ett prioriterat område oavsett vilken kommun man befinner sig i. Därför är det hög tid att återförstatliga skolan.

Adam Frändelid (V)

kommunpolitiker från Vänersborg

I en undersökning som Lärarnas Riksförbund har låtit göra svarade 81 procent av de tillfrågade lärarna att staten har bäst förutsättningar att vara huvudman för skolan.

Det är inte utan goda skäl som lärarna vill ha staten som huvudman igen. I Sverige har vi ett kommunalt självstyre som är tämligen långtgående. På vissa områden fungerar det klart tillfredställande. Det finns dock områden som är av stor nationell betydelse och det är viktigt att vi har en debatt om vem som ska vara huvudman för vad. Att våra barn och ungdomar når kunskapsmålen är av mycket stor nationell betydelse.

Den svenska skolan blev kommunaliserad i början på 1990-talet efter beslut av riksdagen 1989. Tanken var god, nämligen att besluten kring skolan skulle komma närmare medborgarna.

Det som har hänt sedan kommunaliseringen är att kvalitén för skolan har försämrats på ett minst sagt påtagligt sätt. Eleverna är utlämnade till vilka ambitioner och förutsättningar kommunerna har. Det kommunala huvudmannaskapet har alltså undergrävt likvärdigheten. Det är stora skillnader mellan de kommuner som satsar mest respektive minst på skolundervisningen. Detta skapar en skola med mycket skiftande kvalitet. Dagens styrning av skolan är dessutom otydlig. Genom att staten delvis styr skolan genom lagar, läroplaner och lärarutbildningar, medan kommunerna är huvudmän och finansierar verksamheten skapas ett slags dubbelkommando över skolpolitiken.

När det gäller skillnader i resursfördelningen beror de sällan på elevers olika behov utan på kommunernas prioriteringar. Ofta ser vi att kommuner som har de största behoven av satsningar i sina skolor, till exempel på grund av sociala problem också är de kommuner som ofta har minst skattekraft och resurser.

Vi behöver en stark nationell samordning kring den svenska skolan där elever, lärare och föräldrar kan vara säkra på att skolan är ett prioriterat område oavsett vilken kommun man befinner sig i. Därför är det hög tid att återförstatliga skolan.

Adam Frändelid (V)

kommunpolitiker från Vänersborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.