10 aug 2015 06:00

10 aug 2015 06:00

Barnfattigdomen måste prioriteras

POLITIK

Inkomstklyftor. Sverige har på senare år misslyckats med att utjämna inkomstklyftorna och det är djupt beklagligt. Det är viktigt att vi på alla politiska nivåer har ett gott fördelningspolitiskt tänkande.

Att för barn leva i en familj med mycket låg inkomstnivå ställer till det på många olika sätt. Rent statistiskt är det större risk att få sämre resultat i skolan. Man har inte heller samma möjlighet till en aktiv fritid som ett barn från en familj med stabilare ekonomi. Barnen begränsas bland annat av avgifter för fritidsaktiviteter, bussbiljetter och dyr utrustning.

Vänsterpartiet driver på i budgetsamarbetet med regeringen för att ekonomiskt utsatta barn och dess familjer ska få bättre ekonomiska förutsättningar. Det gäller bland annat satsningar på gratis läkemedel för barn, höjd socialbidragsnorm, höjd grundnivå i föräldraförsäkringen, höjt golv i a-kassan, lägre taxa i kulturskolan och höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

Granskningen som Rädda Barnen gör av våra 290 kommuner borde få en och annan kommunledning att lägga pannan i djupa veck och grotta ner sig i frågan: Varför finns det så många fattiga barn i kommunen? Vad kan kommunen göra för att lyfta barnen ur fattigdomen? Vad kan kommunen göra för att stötta de barn som lever med knappa resurser? Det görs säkert en hel del goda saker, men uppenbarligen inte tillräckligt. Frågan måste vara helt central och levande både lokalt, regionalt och på riksplanet.

Adam Frändelid (V)

kommunpolitiker från Vänersborg

Att för barn leva i en familj med mycket låg inkomstnivå ställer till det på många olika sätt. Rent statistiskt är det större risk att få sämre resultat i skolan. Man har inte heller samma möjlighet till en aktiv fritid som ett barn från en familj med stabilare ekonomi. Barnen begränsas bland annat av avgifter för fritidsaktiviteter, bussbiljetter och dyr utrustning.

Vänsterpartiet driver på i budgetsamarbetet med regeringen för att ekonomiskt utsatta barn och dess familjer ska få bättre ekonomiska förutsättningar. Det gäller bland annat satsningar på gratis läkemedel för barn, höjd socialbidragsnorm, höjd grundnivå i föräldraförsäkringen, höjt golv i a-kassan, lägre taxa i kulturskolan och höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

Granskningen som Rädda Barnen gör av våra 290 kommuner borde få en och annan kommunledning att lägga pannan i djupa veck och grotta ner sig i frågan: Varför finns det så många fattiga barn i kommunen? Vad kan kommunen göra för att lyfta barnen ur fattigdomen? Vad kan kommunen göra för att stötta de barn som lever med knappa resurser? Det görs säkert en hel del goda saker, men uppenbarligen inte tillräckligt. Frågan måste vara helt central och levande både lokalt, regionalt och på riksplanet.

Adam Frändelid (V)

kommunpolitiker från Vänersborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.