15 aug 2015 06:01

15 aug 2015 06:01

Så kan vi bota sjuksköterskebristen

SJUKVÅRDEN

I Vårdfokus den 5/8 säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström, att han är beredd att ta större ansvar för sjuksköterskebristen och det ser vi positivt på. De rundabordssamtal han bjuder in fackförbunden, Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen till, är ett första steg.

Dagligen rapporterar media om arbetsförhållanden inom vården som är rent omänskliga. Sjuksköterskor får arbeta övertid, extra pass och dubbelpass, till en orimlig nivå. Övertid betyder att man oftast börjar enligt schema men man kan inte gå hem när arbetspasset är över. Extra pass innebär att man arbetar en full arbetsdag på en annars ledig dag. Ett dubbelpass är ett arbetspass som direkt övergår i nästa arbetspass och inte slutar förrän det passet är över, dag plus kväll, kväll plus natt eller natt plus dag.

Lägg till den faktor att du oftast inte vet detta i förväg. Du går till arbetet i tron att du slutar efter 8 timmar men blir under dagen tillfrågad om du kan stanna. Då infinner sig samvetsstress. Man vet att om man säger nej, så får kollegan arbeta ensam, patientsäkerheten försämras då en ensam sjuksköterska får vårda dubbelt så många och chefen kan inte göra sitt jobb. Om man säger nej, är risken stor att man istället blir beordrad och då får man jobba i alla fall. Då säger man ja trots att man inte orkar. Som en bonus är dessa arbetspass förlagda på dygnets alla timmar, i en salig röra, och gäller van som ny sjuksköterska. Vilken annan arbetsgivare än sjukvårdens aktörer förlitar sig på sin personals lojalitet för att kunna utföra sitt uppdrag?

Vad detta gör med den egna hälsan och privatlivet kan nog de flesta räkna ut, men vi kan läsa om stressymptom som bröstsmärtor, näsblod, sömnlöshet, hjärtklappning och magproblem.

Arbetsgivarens lösningar är bland annat att omorganisera, flytta personal mellan olika avdelningar, ändra kompetensmixen så sjuksköterskorna blir färre, andra yrkeskategorier fler. Sjuksköterskan får då vårda fler patienter. Vårdförbundet anser att dessa lösningar är kortsiktiga och inte löser grundproblematiken – vi är för få.

Följande anser Vårdförbundet måste till för att börja lösa problematiken:

• Inför AST, akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor där man läser sin specialistutbildning inom ramen för sin anställning, betald utbildning.

• Höj lönerna. Tre års universitetsstudier måste löna sig.

• Inför strukturerad introduktion, handledning och mentorskap för nyutexaminerade.

• Bemanna efter den verksamhet som bedrivs. En bemanning ska inte bara täcka den dagliga driften, utan även lång och kort sjukskrivning, semesteruttag både sommar och resten av året, föräldraledighet, handledning av studenter, upplärning av nya kollegor, utvecklingsarbeten och internutbildning.

Om dagens situation får fortsätta råda, har Sverige då kvar en sjukvård värd namnet eller har ansvariga arbetsgivare då helt förbrukat sitt förtroendekapital hos både Vårdförbundets medlemmar och allmänheten?

Lene Lorentzen

Anette Eliasson

Anette Carlsson

Kerstin Forsberg-Angshed

Mariette Björk

Marianne Isaksson

samordnare för Vårdförbundet på Skaraborgs Sjukhus

I Vårdfokus den 5/8 säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström, att han är beredd att ta större ansvar för sjuksköterskebristen och det ser vi positivt på. De rundabordssamtal han bjuder in fackförbunden, Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen till, är ett första steg.

Dagligen rapporterar media om arbetsförhållanden inom vården som är rent omänskliga. Sjuksköterskor får arbeta övertid, extra pass och dubbelpass, till en orimlig nivå. Övertid betyder att man oftast börjar enligt schema men man kan inte gå hem när arbetspasset är över. Extra pass innebär att man arbetar en full arbetsdag på en annars ledig dag. Ett dubbelpass är ett arbetspass som direkt övergår i nästa arbetspass och inte slutar förrän det passet är över, dag plus kväll, kväll plus natt eller natt plus dag.

Lägg till den faktor att du oftast inte vet detta i förväg. Du går till arbetet i tron att du slutar efter 8 timmar men blir under dagen tillfrågad om du kan stanna. Då infinner sig samvetsstress. Man vet att om man säger nej, så får kollegan arbeta ensam, patientsäkerheten försämras då en ensam sjuksköterska får vårda dubbelt så många och chefen kan inte göra sitt jobb. Om man säger nej, är risken stor att man istället blir beordrad och då får man jobba i alla fall. Då säger man ja trots att man inte orkar. Som en bonus är dessa arbetspass förlagda på dygnets alla timmar, i en salig röra, och gäller van som ny sjuksköterska. Vilken annan arbetsgivare än sjukvårdens aktörer förlitar sig på sin personals lojalitet för att kunna utföra sitt uppdrag?

Vad detta gör med den egna hälsan och privatlivet kan nog de flesta räkna ut, men vi kan läsa om stressymptom som bröstsmärtor, näsblod, sömnlöshet, hjärtklappning och magproblem.

Arbetsgivarens lösningar är bland annat att omorganisera, flytta personal mellan olika avdelningar, ändra kompetensmixen så sjuksköterskorna blir färre, andra yrkeskategorier fler. Sjuksköterskan får då vårda fler patienter. Vårdförbundet anser att dessa lösningar är kortsiktiga och inte löser grundproblematiken – vi är för få.

Följande anser Vårdförbundet måste till för att börja lösa problematiken:

• Inför AST, akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor där man läser sin specialistutbildning inom ramen för sin anställning, betald utbildning.

• Höj lönerna. Tre års universitetsstudier måste löna sig.

• Inför strukturerad introduktion, handledning och mentorskap för nyutexaminerade.

• Bemanna efter den verksamhet som bedrivs. En bemanning ska inte bara täcka den dagliga driften, utan även lång och kort sjukskrivning, semesteruttag både sommar och resten av året, föräldraledighet, handledning av studenter, upplärning av nya kollegor, utvecklingsarbeten och internutbildning.

Om dagens situation får fortsätta råda, har Sverige då kvar en sjukvård värd namnet eller har ansvariga arbetsgivare då helt förbrukat sitt förtroendekapital hos både Vårdförbundets medlemmar och allmänheten?

Lene Lorentzen

Anette Eliasson

Anette Carlsson

Kerstin Forsberg-Angshed

Mariette Björk

Marianne Isaksson

samordnare för Vårdförbundet på Skaraborgs Sjukhus

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.