18 aug 2015 06:00

18 aug 2015 06:00

Det pågår inget utdöende

SKOGSPOLITIK

Replik. Till ”SD har ingen skogspolitik” författad av Thomas Tidholm och Viktor Säfve, Skydda Skogen, SLA (11/8).

Tidholm och Säfve ifrån Skydda Skogen, fortsätter envist sitt värv för att skydda skogen ifrån allt och alla. Skogen verkar enligt dem mest bestå av ändlösa hyggen, monstermaskiner och granplantager. Jag får erkänna att deras svartmålning av det svenska skogsbruket inte verkar sakna fantasi, men med tanke på den föreställningsvärlden Tidholm och Säfve så tydligt uppvisar, så framstår min och mitt partis syn på det svenska skogsbruket betydligt mer jordnära och verklighetsanpassat.

Om utdöendet av skogslevande arter beror på det moderna skogsbruket, skulle detta avspeglas i ett ökat antal utdöda skogslevande arter från 1950 och fram till idag. Men av de 74 i Sverige utdöda skogslevande arterna, dog 55 ut före 1950. Återstående 19 arter (varav sju arter är knutna till ädellövträd) har dött ut efter införandet av modernt trakthyggesbruk. Om modernt skogsbruk är anledningen till utdöendet, borde det vara mycket lågt på 1950-talet och därefter ökande. Men ingen art har registrerats som utdöd efter 1990-talet och trenden är fallande sedan 1950-talet. Det kan därför konstateras att det helt enkelt inte pågår något utdöende av svenska barrskogslevande arter.

Skogsstyrelsens statistik förtäljer att det finns ungefär 7 % formellt skyddad skog, cirka 4 % frivilliga avsättningar och över 14 % improduktiv skogsmark (som skyddas av SVL 13a §). Till det tillkommer den generella hänsynen på cirka 6 % av skogsmarken. Summa 31 % av skogsmarken kan därför anses vara undantagna ifrån skogsbruk genom diverse skogliga skydds- och naturvårdsåtgärder.

När det gäller beslutet i japanska Nagoya 2010 om en global strategisk plan för biologisk mångfald till 2020, så nämner beslutet definitivt inte produktiv skog. Enligt de flesta initierade bedömare uppfyller vi därför idag redan detta delmål.

Det är rätt att skogen växer, faktisk är det så att vi aldrig historiskt sett har haft så mycket skog som nu i landet. Flertalet indikatorer för naturvården visar tydliga positiva trender sedan mer än 20 år tillbaka. Det kan nämnas att till exempel både hård död ved och arealen av lövskog och gammelskog ökar.

Vi i Sverigedemokraterna anser att det svenska skogsbruket redan idag bedrivs ansvarsfullt.

Därför ser vi med oro på hur regeringen säger sig vilja undanta ytterligare enorma arealer produktiv skogsmark, upp till en och en halv miljon hektar till en kostnad på kanske hundra miljarder kronor.

Vår skogspolitik bygger istället på ett långsiktigt skogsbruk baserad både på god skogsproduktion och skoglig naturhänsyn. Det är sådant som kallas skogspolitik. På riktigt.

Anders Forsberg (SD)

landsbygdspolitisk talesman

Tidholm och Säfve ifrån Skydda Skogen, fortsätter envist sitt värv för att skydda skogen ifrån allt och alla. Skogen verkar enligt dem mest bestå av ändlösa hyggen, monstermaskiner och granplantager. Jag får erkänna att deras svartmålning av det svenska skogsbruket inte verkar sakna fantasi, men med tanke på den föreställningsvärlden Tidholm och Säfve så tydligt uppvisar, så framstår min och mitt partis syn på det svenska skogsbruket betydligt mer jordnära och verklighetsanpassat.

Om utdöendet av skogslevande arter beror på det moderna skogsbruket, skulle detta avspeglas i ett ökat antal utdöda skogslevande arter från 1950 och fram till idag. Men av de 74 i Sverige utdöda skogslevande arterna, dog 55 ut före 1950. Återstående 19 arter (varav sju arter är knutna till ädellövträd) har dött ut efter införandet av modernt trakthyggesbruk. Om modernt skogsbruk är anledningen till utdöendet, borde det vara mycket lågt på 1950-talet och därefter ökande. Men ingen art har registrerats som utdöd efter 1990-talet och trenden är fallande sedan 1950-talet. Det kan därför konstateras att det helt enkelt inte pågår något utdöende av svenska barrskogslevande arter.

Skogsstyrelsens statistik förtäljer att det finns ungefär 7 % formellt skyddad skog, cirka 4 % frivilliga avsättningar och över 14 % improduktiv skogsmark (som skyddas av SVL 13a §). Till det tillkommer den generella hänsynen på cirka 6 % av skogsmarken. Summa 31 % av skogsmarken kan därför anses vara undantagna ifrån skogsbruk genom diverse skogliga skydds- och naturvårdsåtgärder.

När det gäller beslutet i japanska Nagoya 2010 om en global strategisk plan för biologisk mångfald till 2020, så nämner beslutet definitivt inte produktiv skog. Enligt de flesta initierade bedömare uppfyller vi därför idag redan detta delmål.

Det är rätt att skogen växer, faktisk är det så att vi aldrig historiskt sett har haft så mycket skog som nu i landet. Flertalet indikatorer för naturvården visar tydliga positiva trender sedan mer än 20 år tillbaka. Det kan nämnas att till exempel både hård död ved och arealen av lövskog och gammelskog ökar.

Vi i Sverigedemokraterna anser att det svenska skogsbruket redan idag bedrivs ansvarsfullt.

Därför ser vi med oro på hur regeringen säger sig vilja undanta ytterligare enorma arealer produktiv skogsmark, upp till en och en halv miljon hektar till en kostnad på kanske hundra miljarder kronor.

Vår skogspolitik bygger istället på ett långsiktigt skogsbruk baserad både på god skogsproduktion och skoglig naturhänsyn. Det är sådant som kallas skogspolitik. På riktigt.

Anders Forsberg (SD)

landsbygdspolitisk talesman

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.