25 aug 2015 06:01

25 aug 2015 06:01

Äng i stället för gräsmatta

MÅNGFALD

I min barndom hade vi en trädgård med frukt, grönsaker och en dominerande äng. Den slogs med lie några gånger om året och utöver gräs och klöver växte blommor av alla de slag. Kungsängslilja, olika fibblor och några sällsynta eller rara blommor fanns alltid på sommarängen. I dag är den stora ängen en tuktad gräsmatta helt utan blommor. Precis som alla gräsmattor i vårt land. Det vanligaste ljudet kommer från gräsklipparen, som varje vecka ser till att gräset är kort och att alla blommor klipps av. I Lund behövs inga gräsklippare alls på vissa platser. Där har man plastgräs.

På SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, bedrivs forskning om anläggning av äng. Genom att slå ängarna ett par gånger om året istället för ständigt gräsklippande skulle kommunerna spara mycket pengar. Men eftersom ängarna kräver så lite skötsel får inte parkförvaltningarna in dem i sina rutiner. SLU föreslår nu att man prövar ängar istället för gräsmattor i städerna.

Trafikverket har goda erfarenheter av att så ängsfrön i dikesrenar och sedan slå ängsgräset. Det finns numera svenska ängsfröblandningar på marknaden. Tidigare fanns bara utländska blandningar, som inte gick att lita på.

Vad man skulle vinna med ängar istället för gräsmattor är att humlor och bin kunde överleva. Sveriges humlor och bin befinner sig nämligen i kris på grund av bristen på blommor. Insekterna behöver blommorna för att kunna pollinera. I Kina pollinerar 80–90 procent av fruktodlarna för hand. Det är säkert ingen utveckling vi önskar.

SLU ska undersöka hur folk reagerar på äng respektive gräsmatta. Den äldre generationen, som upplevt ängsmark inpå knutarna, säger sig sakna den artrikedom och blomsterprakt de växte upp med men många gillar säkert välklippta gräsmattor. Man vet ju inte av något annat.

Att önska tillbaka ängarna är inte bara nostalgi, det är också bra för mångfald i växtligheten och insektsvärlden och det finns bra och moderna gräsklippare eller slåttermaskiner som klarar av att klippa högt gräs.

Lars Hjertén

Tidaholm

I min barndom hade vi en trädgård med frukt, grönsaker och en dominerande äng. Den slogs med lie några gånger om året och utöver gräs och klöver växte blommor av alla de slag. Kungsängslilja, olika fibblor och några sällsynta eller rara blommor fanns alltid på sommarängen. I dag är den stora ängen en tuktad gräsmatta helt utan blommor. Precis som alla gräsmattor i vårt land. Det vanligaste ljudet kommer från gräsklipparen, som varje vecka ser till att gräset är kort och att alla blommor klipps av. I Lund behövs inga gräsklippare alls på vissa platser. Där har man plastgräs.

På SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, bedrivs forskning om anläggning av äng. Genom att slå ängarna ett par gånger om året istället för ständigt gräsklippande skulle kommunerna spara mycket pengar. Men eftersom ängarna kräver så lite skötsel får inte parkförvaltningarna in dem i sina rutiner. SLU föreslår nu att man prövar ängar istället för gräsmattor i städerna.

Trafikverket har goda erfarenheter av att så ängsfrön i dikesrenar och sedan slå ängsgräset. Det finns numera svenska ängsfröblandningar på marknaden. Tidigare fanns bara utländska blandningar, som inte gick att lita på.

Vad man skulle vinna med ängar istället för gräsmattor är att humlor och bin kunde överleva. Sveriges humlor och bin befinner sig nämligen i kris på grund av bristen på blommor. Insekterna behöver blommorna för att kunna pollinera. I Kina pollinerar 80–90 procent av fruktodlarna för hand. Det är säkert ingen utveckling vi önskar.

SLU ska undersöka hur folk reagerar på äng respektive gräsmatta. Den äldre generationen, som upplevt ängsmark inpå knutarna, säger sig sakna den artrikedom och blomsterprakt de växte upp med men många gillar säkert välklippta gräsmattor. Man vet ju inte av något annat.

Att önska tillbaka ängarna är inte bara nostalgi, det är också bra för mångfald i växtligheten och insektsvärlden och det finns bra och moderna gräsklippare eller slåttermaskiner som klarar av att klippa högt gräs.

Lars Hjertén

Tidaholm

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.