18 sep 2015 06:00

18 sep 2015 06:00

Fler hyreslägenheter nödvändigt för utvecklingen

Debatt:

Vi står inför en allt mer akut bostadskris. Det gäller bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet och det gäller inte bara i storstadsområdena utan även här i Skaraborg. I den rapport vi nyligen släppt jämförs två ögonblicksbilder av den svenska bostadsmarknaden, 1990 och 2014, avseende antalet bostäder i olika upplåtelseformer. I Skövde, Falköping, Hjo, Karlsborg och Tibro har antalet hyreslägenheter visserligen ökat under perioden, i procent mer än bostadsrätterna överlag, men alldeles oavsett hur mycket av andra boendeformer som produceras byggs det inte tillräckligt med hyresrätter för att våra orter ska kunna utvecklas så bra som de faktiskt behöver och kan.

Tibro är den enda kommunen som de facto tappat i antal bostadsrätter och det beror på ett större bestånd som omvandlats till hyreslägenheter. Den enda kommunen där antalet bostadsrätter vuxit mer i marknadsandel än tillskottet av hyresrätter är Hjo. Där byggs nu för första gången på länge nya hyresrätter och det är mycket glädjande.

Förklaringen till bostadsrättens tillväxt generellt är enkel. Det handlar om att marknadskrafter tillåtits råda parallellt med politiska styrmedel som innebär att det ägda boendet gynnas. Samtidigt har politiken aktivt hindrat marknadskrafterna att utveckla hyresrätten.

Antalet bostadsrätter i Sverige är idag uppe på drygt en miljon medan antalet hyresrätter ligger på knappt 1,8 miljoner. Under perioden har båda upplåtelseformerna ökat i antal, men medan bostadsrätten har ökat med 53 procent har antalet hyresrätter bara ökat med 8 procent. På den nationella skalan är snedfördelningen massiv och det skapar problem för insteget på bostadsmarknaden och naturligtvis rörligheten i största allmänhet.

På grund av hyresregleringen är det i många fall mer lönsamt att ombilda hyresrätter till bostadsrätter än att driva fortsatt hyresverksamhet. Dessutom har de generösa ränteavdragen gjort att människor kunnat ta betydligt större bostadslån än de annars hade klarat av. Detta har år efter år pumpat in pengar i ombildningsmaskineriet. Nyproduktionskostnaden är densamma för en hyresfastighet som en bostadsrättsfastighet, men medan intäkterna för hyresfastigheten är reglerade lever bostadsrättsfastigheten på en fri marknad och det driver mycket av nyproduktionen till bostadsrättsmarknaden. Även om det är möjligt att ta ut en högre hyra i en nyproducerad lägenhet så ska den ut på en hyresmarknad där äldre lägenheters hyra är betydligt lägre. Skillnaderna blir väldigt stora och det hämmar de så kallade flyttkedjorna.

När regeringen nu vill stärka hyresrättens ställning är det därför bekymmersamt att man inte tar ett helhetsgrepp kring grundproblematiken som tydliggörs i vår rapport. Det finns avsevärt viktigare åtgärder att prioritera först innan man når ner till investeringsstöd på förslagslistan.

För en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad kommer strukturella reformer alltid att vara viktigare än tillfälliga tillskott av skattemedel. Hyresrätten behöver inte subventioner. Ge den istället förutsättningar för egen bärkraft.

Mattias Peterson

ansvarig näringspolitik

Fastighetsägarna Skövde

Vi står inför en allt mer akut bostadskris. Det gäller bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet och det gäller inte bara i storstadsområdena utan även här i Skaraborg. I den rapport vi nyligen släppt jämförs två ögonblicksbilder av den svenska bostadsmarknaden, 1990 och 2014, avseende antalet bostäder i olika upplåtelseformer. I Skövde, Falköping, Hjo, Karlsborg och Tibro har antalet hyreslägenheter visserligen ökat under perioden, i procent mer än bostadsrätterna överlag, men alldeles oavsett hur mycket av andra boendeformer som produceras byggs det inte tillräckligt med hyresrätter för att våra orter ska kunna utvecklas så bra som de faktiskt behöver och kan.

Tibro är den enda kommunen som de facto tappat i antal bostadsrätter och det beror på ett större bestånd som omvandlats till hyreslägenheter. Den enda kommunen där antalet bostadsrätter vuxit mer i marknadsandel än tillskottet av hyresrätter är Hjo. Där byggs nu för första gången på länge nya hyresrätter och det är mycket glädjande.

Förklaringen till bostadsrättens tillväxt generellt är enkel. Det handlar om att marknadskrafter tillåtits råda parallellt med politiska styrmedel som innebär att det ägda boendet gynnas. Samtidigt har politiken aktivt hindrat marknadskrafterna att utveckla hyresrätten.

Antalet bostadsrätter i Sverige är idag uppe på drygt en miljon medan antalet hyresrätter ligger på knappt 1,8 miljoner. Under perioden har båda upplåtelseformerna ökat i antal, men medan bostadsrätten har ökat med 53 procent har antalet hyresrätter bara ökat med 8 procent. På den nationella skalan är snedfördelningen massiv och det skapar problem för insteget på bostadsmarknaden och naturligtvis rörligheten i största allmänhet.

På grund av hyresregleringen är det i många fall mer lönsamt att ombilda hyresrätter till bostadsrätter än att driva fortsatt hyresverksamhet. Dessutom har de generösa ränteavdragen gjort att människor kunnat ta betydligt större bostadslån än de annars hade klarat av. Detta har år efter år pumpat in pengar i ombildningsmaskineriet. Nyproduktionskostnaden är densamma för en hyresfastighet som en bostadsrättsfastighet, men medan intäkterna för hyresfastigheten är reglerade lever bostadsrättsfastigheten på en fri marknad och det driver mycket av nyproduktionen till bostadsrättsmarknaden. Även om det är möjligt att ta ut en högre hyra i en nyproducerad lägenhet så ska den ut på en hyresmarknad där äldre lägenheters hyra är betydligt lägre. Skillnaderna blir väldigt stora och det hämmar de så kallade flyttkedjorna.

När regeringen nu vill stärka hyresrättens ställning är det därför bekymmersamt att man inte tar ett helhetsgrepp kring grundproblematiken som tydliggörs i vår rapport. Det finns avsevärt viktigare åtgärder att prioritera först innan man når ner till investeringsstöd på förslagslistan.

För en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad kommer strukturella reformer alltid att vara viktigare än tillfälliga tillskott av skattemedel. Hyresrätten behöver inte subventioner. Ge den istället förutsättningar för egen bärkraft.

Mattias Peterson

ansvarig näringspolitik

Fastighetsägarna Skövde

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.