26 sep 2015 06:01

26 sep 2015 06:01

Nära eller långt ifrån?

NÄRHÄLSAN

Aldrig har Närhälsan känts mer avlägsen, skriver Torbjörn Hallerbäck i en insändare i SLA den 19/9. Naturligtvis är det orimligt det han beskriver, men tyvärr skulle detta nog kunna inträffa på vilken vårdcentral som helst i Skaraborg idag – såväl de privata som de offentliga. Den grundläggande orsaken är en brist på resurser.

Sedan vårdvalet 2009 har inga satsningar gjorts på primärvården över huvud taget, trots ett ökat behov från en allt mer åldrande befolkning och ökade krav på registrering och administration. Trots att i stort sett alla sköterskor sitter i telefonen varje morgon har de ingen möjlighet att hinna besvara alla samtal som oavbrutet strömmar in. De har cirka fem minuter på sig att avsluta ett samtal, annars halkar de efter i telefonsystemet och patienten blir inte uppringd som de blivit lovade. Under den tiden skall de ge råd, registrera eventuell diagnos och försöka boka en läkartid om det behövs. Har de otur är alla läkartider redan tagna och de måste då antingen dubbelboka (ge två patienter tid samtidigt) eller ge patienten en tid nästa dag med följd att tiderna för nästa dag redan är fulla innan klockan ens hunnit slå nio. Detta i sin tur beror på att det är många fler som vill ha en läkartid än vad vi har resurser till!

Tyvärr har vi ont om läkare på vårdcentralerna idag, ett fåtal vårdcentraler är fullbemannade, och även i de fallen har varje läkare ansvar för cirka 2 000 individer (mot rekommenderade 1 500). Förutom att träffa patienter direkt har läkarna en stor administrativ börda, det vill säga att ta hand om röntgen- och labsvar, skriva brev eller ringa till patienter och planera vidare utredningar eller behandlingar, vilket är en viktig och självklar del av vårt arbete. På senare år har vi också fått allt större krav på oss att registrera vad vi gör så som patienternas midjemått, rökning, alkoholvanor, grad av fysisk aktivitet, om vi har gjort läkemedelsgenomgångar m.m. m.m. En stor del av vår ekonomi är beroende av att vi gör dessa mer eller mindre krångliga registreringar. Om vi inte gör detta förlorar vi alltså pengar!

Kära patienter – alla vi som arbetar på vårdcentraler vill inget hellre än att erbjuda er bästa möjliga vård när ni behöver det men vi behöver både fler sköterskor och fler läkare!

Bästa politiker – om ni vill ha en primärvård med god kvalité och tillgänglighet måste ni tillskjuta resurser! Säg inte att vi skall organisera om – det har vi redan gjort – många gånger! Säg inte heller att vi skall hämta ut de pengar som vi tilldelats om vi registrerar tillräckligt mycket, eller vill ni kanske att vi skall administrera ännu mera? Nej, se till att pengarna kommer vården till godo utan att ställa krav på registreringar som vi inte hinner med.

Margareta Hellgren

distriktsläkare, Närhälsan S:a Ryd

f.d. vårdcentralschef

f.d. studierektor

Sedan vårdvalet 2009 har inga satsningar gjorts på primärvården över huvud taget, trots ett ökat behov från en allt mer åldrande befolkning och ökade krav på registrering och administration. Trots att i stort sett alla sköterskor sitter i telefonen varje morgon har de ingen möjlighet att hinna besvara alla samtal som oavbrutet strömmar in. De har cirka fem minuter på sig att avsluta ett samtal, annars halkar de efter i telefonsystemet och patienten blir inte uppringd som de blivit lovade. Under den tiden skall de ge råd, registrera eventuell diagnos och försöka boka en läkartid om det behövs. Har de otur är alla läkartider redan tagna och de måste då antingen dubbelboka (ge två patienter tid samtidigt) eller ge patienten en tid nästa dag med följd att tiderna för nästa dag redan är fulla innan klockan ens hunnit slå nio. Detta i sin tur beror på att det är många fler som vill ha en läkartid än vad vi har resurser till!

Tyvärr har vi ont om läkare på vårdcentralerna idag, ett fåtal vårdcentraler är fullbemannade, och även i de fallen har varje läkare ansvar för cirka 2 000 individer (mot rekommenderade 1 500). Förutom att träffa patienter direkt har läkarna en stor administrativ börda, det vill säga att ta hand om röntgen- och labsvar, skriva brev eller ringa till patienter och planera vidare utredningar eller behandlingar, vilket är en viktig och självklar del av vårt arbete. På senare år har vi också fått allt större krav på oss att registrera vad vi gör så som patienternas midjemått, rökning, alkoholvanor, grad av fysisk aktivitet, om vi har gjort läkemedelsgenomgångar m.m. m.m. En stor del av vår ekonomi är beroende av att vi gör dessa mer eller mindre krångliga registreringar. Om vi inte gör detta förlorar vi alltså pengar!

Kära patienter – alla vi som arbetar på vårdcentraler vill inget hellre än att erbjuda er bästa möjliga vård när ni behöver det men vi behöver både fler sköterskor och fler läkare!

Bästa politiker – om ni vill ha en primärvård med god kvalité och tillgänglighet måste ni tillskjuta resurser! Säg inte att vi skall organisera om – det har vi redan gjort – många gånger! Säg inte heller att vi skall hämta ut de pengar som vi tilldelats om vi registrerar tillräckligt mycket, eller vill ni kanske att vi skall administrera ännu mera? Nej, se till att pengarna kommer vården till godo utan att ställa krav på registreringar som vi inte hinner med.

Margareta Hellgren

distriktsläkare, Närhälsan S:a Ryd

f.d. vårdcentralschef

f.d. studierektor

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.