30 sep 2015 06:01

30 sep 2015 06:01

Tallskogen minskar kraftigt

ÄLGSTAMMEN

Tallskog och mark med lingon och blåbär minskar kraftigt – beroende på att Sverige har världens tätaste älgstam. Älgar är viktiga i faunan, men tyvärr är det stora antalet helt i obalans med de naturliga förutsättningarna och fodertillgången. Det finns inte mat till alla dessa djur, och situationen är alarmerande.

Betestrycket i skogen är mycket hårt. Älgen äter gärna tall, och på grund av att unga tallar är så begärliga för älgen är det på de flesta håll omöjligt att få upp tallskog. Av den anledningen planteras gran på många marker där tall vore det lämpliga trädslaget. I vårt älgförvaltningsområde i nordöstra Skaraborg (område 6) är gran planterat på 67 procent av den mark som egentligen passar bäst att ha tallskog på – enligt älgbetesinventering, så kallad ÄBIN 2014. Liknande resultat visar inventeringar också i övriga Västra Götaland – och i hela södra Sverige. Detta är förödande:

• Med tanke på tillgången på skogsbär. Lingon och blåbär trivs i tallskog eller i blandskog av tall och gran. I en ren granskog finns varken lingon eller blåbär. I vårt område är det således ett dokumenterat faktum att bärarealen minskar kraftigt, eftersom gran är planterad på 67 procent av presumtiv bärmark!

• Ur skoglig synpunkt, eftersom gran växer betydligt sämre än tall på dessa marker och ofta även får röta. De oacceptabla betesskadorna innebär betydande förluster för den enskilde skogsägaren, och drabbar hårt också hela samhällsekonomin, där skogen utgör en viktig del.

• Ur den sociala aspekten, med en mindre varierande skog för rekreation och friluftsliv.

• Ur älgens matperspektiv, eftersom det finns mycket lite foder i en granskog.

Även den biologiska mångfalden i skogen är i fara på grund av det hårda betestrycket. Helt vanliga, viktiga arter håller på att bli ovanliga på många håll. Rönn, asp, sälg och ek betas mycket hårt och klarar inte av att bli träd utan förblir förkrympta skott eller buskar på en halvmeters höjd. Om inget radikalt görs är snart rönn, asp, sälg, ek och tall rödlistade.

Inte bara skogen har problem med för många älgar. 2014 rapporterades 942 viltolyckor med älg i Västra Götaland (www.viltolycka.se). Varje olycka innebär stort mänskligt lidande och materiella förluster.

Jakt är ett mycket stort intresse för många, och det är bra att vi har en engagerad jägarkår. Men jakt är ett känsligt – för att inte säga heligt – ämne, och det är mycket svårt att få gehör för att vi måste minska antalet älgar.

Viltolyckorna, skogen, mångfalden och bärplockningen får betala notan för världsrekord i älg. Det är ett högt pris för en alltför stor älgstam.

Per-Anders Freyhult

Ove Emanuelsson

Lisbeth Larsson

Tibro

Tallskog och mark med lingon och blåbär minskar kraftigt – beroende på att Sverige har världens tätaste älgstam. Älgar är viktiga i faunan, men tyvärr är det stora antalet helt i obalans med de naturliga förutsättningarna och fodertillgången. Det finns inte mat till alla dessa djur, och situationen är alarmerande.

Betestrycket i skogen är mycket hårt. Älgen äter gärna tall, och på grund av att unga tallar är så begärliga för älgen är det på de flesta håll omöjligt att få upp tallskog. Av den anledningen planteras gran på många marker där tall vore det lämpliga trädslaget. I vårt älgförvaltningsområde i nordöstra Skaraborg (område 6) är gran planterat på 67 procent av den mark som egentligen passar bäst att ha tallskog på – enligt älgbetesinventering, så kallad ÄBIN 2014. Liknande resultat visar inventeringar också i övriga Västra Götaland – och i hela södra Sverige. Detta är förödande:

• Med tanke på tillgången på skogsbär. Lingon och blåbär trivs i tallskog eller i blandskog av tall och gran. I en ren granskog finns varken lingon eller blåbär. I vårt område är det således ett dokumenterat faktum att bärarealen minskar kraftigt, eftersom gran är planterad på 67 procent av presumtiv bärmark!

• Ur skoglig synpunkt, eftersom gran växer betydligt sämre än tall på dessa marker och ofta även får röta. De oacceptabla betesskadorna innebär betydande förluster för den enskilde skogsägaren, och drabbar hårt också hela samhällsekonomin, där skogen utgör en viktig del.

• Ur den sociala aspekten, med en mindre varierande skog för rekreation och friluftsliv.

• Ur älgens matperspektiv, eftersom det finns mycket lite foder i en granskog.

Även den biologiska mångfalden i skogen är i fara på grund av det hårda betestrycket. Helt vanliga, viktiga arter håller på att bli ovanliga på många håll. Rönn, asp, sälg och ek betas mycket hårt och klarar inte av att bli träd utan förblir förkrympta skott eller buskar på en halvmeters höjd. Om inget radikalt görs är snart rönn, asp, sälg, ek och tall rödlistade.

Inte bara skogen har problem med för många älgar. 2014 rapporterades 942 viltolyckor med älg i Västra Götaland (www.viltolycka.se). Varje olycka innebär stort mänskligt lidande och materiella förluster.

Jakt är ett mycket stort intresse för många, och det är bra att vi har en engagerad jägarkår. Men jakt är ett känsligt – för att inte säga heligt – ämne, och det är mycket svårt att få gehör för att vi måste minska antalet älgar.

Viltolyckorna, skogen, mångfalden och bärplockningen får betala notan för världsrekord i älg. Det är ett högt pris för en alltför stor älgstam.

Per-Anders Freyhult

Ove Emanuelsson

Lisbeth Larsson

Tibro

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.