09 okt 2015 06:00

09 okt 2015 06:00

Dyster skatteprognos

Dramatiskt läge för kommuner och landsting. Så löd rubriken på ett pressmeddelande från organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, som på torsdagen presenterade en rapport över det ekonomiska läget och vilka utmaningar kommuner, landsting och regioner står inför.

SKL skriver i sin nya ekonomirapport att kommunsektorn är i ett svårt läge, trots en BNP-tillväxt på tre procent i år. Bakgrunden som ges är att allt fler blir äldre, att befolkningstillväxten sker snabbt till följd av flyktingsituationen, att kostnaderna ökar och att investeringsbehoven är stora.

Befolkningstillväxt är på sikt en förutsättning för att möta de demografiska utmaningarna – i själva verket framstegen – med att fler blir äldre. Det faktum att folk lever längre är ju i sig en utveckling tack vare fred och forskning, men på samma gång en utmaning i och med att samhällssystemen måste klara av att hänga med.

Regeringen och andra politiska företrädare fokuserar ofta på att flyktinginvandringen är en möjlighet att möta utmaningarna som finns med att folk blir äldre, men undviker att tala djupare om att samhället också i detta måste utvecklas.

Att se de problem som uppstår när samhället förändras snabbt är inte detsamma som att inte vilja hjälpa människor. Att se och analysera problemen är en förutsättning för att kunna föreslå goda lösningar – i stället för att låta väljarna ställas inför förenklade svar eller inga alls.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har regeringsmakten, stödda av Vänsterpartiet, men förmår inte vara den samlande kraft som statsminister Stefan Löfven (S) så gärna önskar. Intrycket är tyvärr snarast att regeringen mest står handfallen.

När finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade regeringens budget häromveckan byggde delar av den på gamla prognoser från Migrationsverket. Med respekt för att dessa är svåra att göra, var det ändå talande för att regeringen inte står på tårna i att möta samhällsutmaningarna.

Regeringen har dessutom fäst oproportionerligt stor vikt vid frågan om fördelning och tvingande regler för kommunalt flyktingmottagande utan att tala om nästa steg, hur det praktiska mottagandet ska gå till, i skolan och omsorgen, med mera.

Enligt SKL:s beräkningar kommer medelskattesatsen i kommunerna att behöva höjas med omkring två kronor per hundralapp fram till år 2019, för att klara av givna åtaganden. Det är en dyster bild, med tanke på att receptet med skattehöjningar samtidigt lär dämpa jobbtillväxten och försämra det lokala företagsklimatet.

Om kommunerna ska undvika skattehöjningar behöver de enligt Lena Micko, ordförande för SKL, ”effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik”. Det torde vara lättare sagt än gjort, men om inte skattehöjningar och ineffektivitet ska bli en ond spiral behöver kommunerna – och i synnerhet regeringen – ta detta på allvar.

Amelie Langby/SNB

SKL skriver i sin nya ekonomirapport att kommunsektorn är i ett svårt läge, trots en BNP-tillväxt på tre procent i år. Bakgrunden som ges är att allt fler blir äldre, att befolkningstillväxten sker snabbt till följd av flyktingsituationen, att kostnaderna ökar och att investeringsbehoven är stora.

Befolkningstillväxt är på sikt en förutsättning för att möta de demografiska utmaningarna – i själva verket framstegen – med att fler blir äldre. Det faktum att folk lever längre är ju i sig en utveckling tack vare fred och forskning, men på samma gång en utmaning i och med att samhällssystemen måste klara av att hänga med.

Regeringen och andra politiska företrädare fokuserar ofta på att flyktinginvandringen är en möjlighet att möta utmaningarna som finns med att folk blir äldre, men undviker att tala djupare om att samhället också i detta måste utvecklas.

Att se de problem som uppstår när samhället förändras snabbt är inte detsamma som att inte vilja hjälpa människor. Att se och analysera problemen är en förutsättning för att kunna föreslå goda lösningar – i stället för att låta väljarna ställas inför förenklade svar eller inga alls.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har regeringsmakten, stödda av Vänsterpartiet, men förmår inte vara den samlande kraft som statsminister Stefan Löfven (S) så gärna önskar. Intrycket är tyvärr snarast att regeringen mest står handfallen.

När finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade regeringens budget häromveckan byggde delar av den på gamla prognoser från Migrationsverket. Med respekt för att dessa är svåra att göra, var det ändå talande för att regeringen inte står på tårna i att möta samhällsutmaningarna.

Regeringen har dessutom fäst oproportionerligt stor vikt vid frågan om fördelning och tvingande regler för kommunalt flyktingmottagande utan att tala om nästa steg, hur det praktiska mottagandet ska gå till, i skolan och omsorgen, med mera.

Enligt SKL:s beräkningar kommer medelskattesatsen i kommunerna att behöva höjas med omkring två kronor per hundralapp fram till år 2019, för att klara av givna åtaganden. Det är en dyster bild, med tanke på att receptet med skattehöjningar samtidigt lär dämpa jobbtillväxten och försämra det lokala företagsklimatet.

Om kommunerna ska undvika skattehöjningar behöver de enligt Lena Micko, ordförande för SKL, ”effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik”. Det torde vara lättare sagt än gjort, men om inte skattehöjningar och ineffektivitet ska bli en ond spiral behöver kommunerna – och i synnerhet regeringen – ta detta på allvar.

Amelie Langby/SNB

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.