23 okt 2015 06:00

23 okt 2015 06:00

Stängda rastplatser straffar transporterna

TRAFIKSÄKERHET

Färre. Antalet rastplatser sjunker över hela landet. Det ställer till det för våra chaufförer som inte har någonstans att ta sina lagstadgade raster. Att våra chaufförer tvingas bryta mot lagen för att varken Trafikverket eller kommuner kan avsätta tillräckliga resurser är oacceptabelt.

De senaste 60 åren har antalet bilar tiodubblats, medan antalet rastplatser sjunker. Problemen med att Trafikverket tvingas stänga rastplatser på grund av nedskräpning finns i hela landet. Och det är ingen nyhet. Mer än tio rastplatser har varit stängda under perioder bara i år. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det katastrofalt att det inte finns möjlighet till vila och rast, inte minst för förare i yrkesmässig trafik. När Trafikverket säger att de inte kan erbjuda trafikanter den servicenivå som vi vill ge dem på en rastplats, undrar vi var trafiksäkerhetsaspekten finns i detta?

De krav som ställs på förare i yrkestrafiken är stenhårda. Speciellt för de transporter som innehåller farligt gods. Särskilda stråk är utsedda och bestämda rastplatser också. Om exempelvis eldning sker på den rastplatsen kan chauffören inte stanna där med sitt ekipage.

Så om det inte finns rastplatser för lagstadgad vila och rast, var ska våra förare ta vägen? Parkera på E20? Faktum är att i vissa fall är böterna för felparkering oftast billigare än brott mot kör- och vilotidslagen. Och det är inte bara böter som kostar. Störningar i rasterna får konsekvenser för svenskt företagande, där förseningar drabbar industri, handel och även konsument.

• Det är oroväckande att Trafikverket och kommunerna bara viker ner sig på det här sättet. Jag inser att frågan är komplex. Men att lösa problemet på det här sättet skapar problem för en hel yrkeskår.

• Det är märkligt att man på politisk nivå, med få undantag, inte tar tag i situationen. Trafikverket och kommunerna får tillsätta de resurser som krävs så att rastplatserna kan vara öppna. Vi har inte råd att riskera trafiksäkerhet och arbetsmiljö.

Thomas Morell

regionchef

Sveriges Åkeriföretag Skaraborg

De senaste 60 åren har antalet bilar tiodubblats, medan antalet rastplatser sjunker. Problemen med att Trafikverket tvingas stänga rastplatser på grund av nedskräpning finns i hela landet. Och det är ingen nyhet. Mer än tio rastplatser har varit stängda under perioder bara i år. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det katastrofalt att det inte finns möjlighet till vila och rast, inte minst för förare i yrkesmässig trafik. När Trafikverket säger att de inte kan erbjuda trafikanter den servicenivå som vi vill ge dem på en rastplats, undrar vi var trafiksäkerhetsaspekten finns i detta?

De krav som ställs på förare i yrkestrafiken är stenhårda. Speciellt för de transporter som innehåller farligt gods. Särskilda stråk är utsedda och bestämda rastplatser också. Om exempelvis eldning sker på den rastplatsen kan chauffören inte stanna där med sitt ekipage.

Så om det inte finns rastplatser för lagstadgad vila och rast, var ska våra förare ta vägen? Parkera på E20? Faktum är att i vissa fall är böterna för felparkering oftast billigare än brott mot kör- och vilotidslagen. Och det är inte bara böter som kostar. Störningar i rasterna får konsekvenser för svenskt företagande, där förseningar drabbar industri, handel och även konsument.

• Det är oroväckande att Trafikverket och kommunerna bara viker ner sig på det här sättet. Jag inser att frågan är komplex. Men att lösa problemet på det här sättet skapar problem för en hel yrkeskår.

• Det är märkligt att man på politisk nivå, med få undantag, inte tar tag i situationen. Trafikverket och kommunerna får tillsätta de resurser som krävs så att rastplatserna kan vara öppna. Vi har inte råd att riskera trafiksäkerhet och arbetsmiljö.

Thomas Morell

regionchef

Sveriges Åkeriföretag Skaraborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.