21 nov 2015 06:00

21 nov 2015 06:00

Ta tillvara restvärme från industrin

Debatt:

Nyligen kom årets Nils Holgersson-rapport, där bland annat kostnaderna för fjärrvärme jämförs över landet. Priserna för fjärrvärme har gått upp med i snitt 1,2 procent, att jämföra med en generell prisuppgång på bara 0,2 procent enligt konsumentprisindex.

Priserna på fjärrvärme stiger alltså långt snabbare än för andra varor och tjänster, och varierar dessutom stort över landet. För en normalstor lägenhet skiljer det 560 kronor om året mellan Luleå, som har lägst fjärrvärmepriser, och Åsele, som har högst. Fjärrvärme finns i de flesta tätorter och svarar för nästan hälftens av Sveriges uppvärmning. Runt fyra miljoner människor får sin uppvärmning via fjärrvärme.

Men det finns sätt att göra fjärrvärmen både billigare, effektivare och miljövänligare – nämligen att ta tillvara restvärme från industrin.

Restvärme är värme som fås som biprodukt av annan produktion eller verksamhet, som t ex pappers- och ståltillverkning eller kemisk industri eller när man kyler till exempel serverhallar. Den är således helt utsläppsfri, och ofta möjlig att ta vara på. Åtta av de femton kommuner som har billigast fjärrvärme har en hög andel restvärme i näten. Sex av dem tillhör de som har högst andel restvärme i sina nät. Luleå som värms med restvärme från SSAB toppar listan på billigaste fjärrvärme.

Restvärme från industrin utgör idag cirka åtta procent av de totala värmeleveranserna i landet. Andelen skulle kunna vara mycket högre – medlemmarna i Industrigruppen Återvunnen Energi, IÅE, skulle lätt kunna fördubbla sina leveranser av prima värme, värme med tillräcklig temperatur för att levereras direkt ut i näten. Kunde man sedan bygga större regionala nät och använda sig av lägre temperaturer skulle möjligheterna att använda sig av restvärme öka ytterligare. Men fjärrvärmen är ett oreglerat monopol och det är upp till fjärrvärmeföretagen själva om de vill ta emot restvärmen eller inte. I kommentarerna till prishöjningarna nämns också ofta att det är svårt att påverka priset eftersom fjärrvärmen fortfarande drivs som monopol.

Tas industrins restvärme inte tillvara på släpps den bara ut i naturen, till ingen nytta. Trots att alla möjligheter finns att ta tillvara på energin, och värma våra hus både billigare och miljövänligare. Det är ett riktigt slöseri både med jordens resurser och med våra pengar.

Stig Nilsson

ordförande Industrigruppen Återvunnen Energi

Nyligen kom årets Nils Holgersson-rapport, där bland annat kostnaderna för fjärrvärme jämförs över landet. Priserna för fjärrvärme har gått upp med i snitt 1,2 procent, att jämföra med en generell prisuppgång på bara 0,2 procent enligt konsumentprisindex.

Priserna på fjärrvärme stiger alltså långt snabbare än för andra varor och tjänster, och varierar dessutom stort över landet. För en normalstor lägenhet skiljer det 560 kronor om året mellan Luleå, som har lägst fjärrvärmepriser, och Åsele, som har högst. Fjärrvärme finns i de flesta tätorter och svarar för nästan hälftens av Sveriges uppvärmning. Runt fyra miljoner människor får sin uppvärmning via fjärrvärme.

Men det finns sätt att göra fjärrvärmen både billigare, effektivare och miljövänligare – nämligen att ta tillvara restvärme från industrin.

Restvärme är värme som fås som biprodukt av annan produktion eller verksamhet, som t ex pappers- och ståltillverkning eller kemisk industri eller när man kyler till exempel serverhallar. Den är således helt utsläppsfri, och ofta möjlig att ta vara på. Åtta av de femton kommuner som har billigast fjärrvärme har en hög andel restvärme i näten. Sex av dem tillhör de som har högst andel restvärme i sina nät. Luleå som värms med restvärme från SSAB toppar listan på billigaste fjärrvärme.

Restvärme från industrin utgör idag cirka åtta procent av de totala värmeleveranserna i landet. Andelen skulle kunna vara mycket högre – medlemmarna i Industrigruppen Återvunnen Energi, IÅE, skulle lätt kunna fördubbla sina leveranser av prima värme, värme med tillräcklig temperatur för att levereras direkt ut i näten. Kunde man sedan bygga större regionala nät och använda sig av lägre temperaturer skulle möjligheterna att använda sig av restvärme öka ytterligare. Men fjärrvärmen är ett oreglerat monopol och det är upp till fjärrvärmeföretagen själva om de vill ta emot restvärmen eller inte. I kommentarerna till prishöjningarna nämns också ofta att det är svårt att påverka priset eftersom fjärrvärmen fortfarande drivs som monopol.

Tas industrins restvärme inte tillvara på släpps den bara ut i naturen, till ingen nytta. Trots att alla möjligheter finns att ta tillvara på energin, och värma våra hus både billigare och miljövänligare. Det är ett riktigt slöseri både med jordens resurser och med våra pengar.

Stig Nilsson

ordförande Industrigruppen Återvunnen Energi

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.