10 mar 2016 06:00

10 mar 2016 06:00

Svensk kött är lika miljöfarligt

REPLIK.

Sten Berghedens (M), landsbygdspolitisk talesperson, påstående i SLA 2 mars att svenska kor skulle ha speciellt låg klimatpåverkan bygger på en feltolkning av en FN-rapport, som bara säger att utsläppen från mjölkproduktion är högre i de torraste delarna av Afrika än i tempererat klimat – och att osäkerheten i mätningarna är enorm.

Med ungefär samma klimat och uppfödningsmetoder som i Sverige, som i Europa och Nordamerika, är det inga signifikanta skillnader i utsläpp. Vi importerar mest nötkött från Irland.

I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050, enligt Naturvårdsverket aktuella rapport Hållbara konsumtionsmönster.

Bergheden skriver att det för såväl fauna som flora i vårt landskap är värdefullt att skapa biologisk mångfald med betande djur. Resonemanget är bakvänt eftersom alla svenska naturbetesmarker skulle kunna hållas betade med 20 procent av dagens nötdjur. Problemet är att djuren står inomhus och matas med kraftfoder. Mjölkkor har viss rätt till utevistelse, men kan hållas inomhus upp till 90 procent av sina liv.

Den negativa miljöpåverkan svensk köttindustri orsakar i andra länder orsakas främst av produktion av kraftfoder. Detta avhjälps inte om vi flyttar själva djurhållningen till Sverige. Djuren kommer att äta samma kraftfoder. Soja till kraftfoder importeras framför allt från Sydamerika i båda fallen.

Det enda sättet att på allvar minska växthusgasutsläppen och den negativa miljöpåverkan i andra länder från svensk livsmedelskonsumtion är att kraftigt minska köttkonsumtionen. Vegonorm i offentlig måltidsverksamhet, miljöskatter på animaliska livsmedel och stöd till lantbruket för omställning från animalieproduktion till produktion av vegetabilisk mat och biobränslen är styrmedel som skulle ha stor positiv effekt för miljön, såväl i Sverige som internationellt.

Jonas Norberg

Per-Anders Jande

Svensk mat- och miljöinformation

Sten Berghedens (M), landsbygdspolitisk talesperson, påstående i SLA 2 mars att svenska kor skulle ha speciellt låg klimatpåverkan bygger på en feltolkning av en FN-rapport, som bara säger att utsläppen från mjölkproduktion är högre i de torraste delarna av Afrika än i tempererat klimat – och att osäkerheten i mätningarna är enorm.

Med ungefär samma klimat och uppfödningsmetoder som i Sverige, som i Europa och Nordamerika, är det inga signifikanta skillnader i utsläpp. Vi importerar mest nötkött från Irland.

I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050, enligt Naturvårdsverket aktuella rapport Hållbara konsumtionsmönster.

Bergheden skriver att det för såväl fauna som flora i vårt landskap är värdefullt att skapa biologisk mångfald med betande djur. Resonemanget är bakvänt eftersom alla svenska naturbetesmarker skulle kunna hållas betade med 20 procent av dagens nötdjur. Problemet är att djuren står inomhus och matas med kraftfoder. Mjölkkor har viss rätt till utevistelse, men kan hållas inomhus upp till 90 procent av sina liv.

Den negativa miljöpåverkan svensk köttindustri orsakar i andra länder orsakas främst av produktion av kraftfoder. Detta avhjälps inte om vi flyttar själva djurhållningen till Sverige. Djuren kommer att äta samma kraftfoder. Soja till kraftfoder importeras framför allt från Sydamerika i båda fallen.

Det enda sättet att på allvar minska växthusgasutsläppen och den negativa miljöpåverkan i andra länder från svensk livsmedelskonsumtion är att kraftigt minska köttkonsumtionen. Vegonorm i offentlig måltidsverksamhet, miljöskatter på animaliska livsmedel och stöd till lantbruket för omställning från animalieproduktion till produktion av vegetabilisk mat och biobränslen är styrmedel som skulle ha stor positiv effekt för miljön, såväl i Sverige som internationellt.

Jonas Norberg

Per-Anders Jande

Svensk mat- och miljöinformation

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.