23 aug 2016 17:41

23 aug 2016 17:41

M måste finna väg till enkla jobb

Moderaterna satte utanförskap och överutnyttjande av bidragssystemet på agendan redan under Almedalsveckan. Vid en pressträff i partiets lokaler i Gamla Stan i Stockholm på tisdagen bekräftade partiledare Anna Kinberg Batra och ekonomiskpolitiska talespersonen Ulf Kristersson att detta även är fokus för partiets budgetmotion i höst.

Kinberg Batra och Kristersson ger numera ett allt självsäkrare intryck. Ju mer regeringen spretar och förefaller inte veta vad den ska ta sig till, desto mer fokuserade verkar Moderaterna bli – på gott och ont. Statsminister Stefan Löfvens (S) regering ger onekligen sken av att sakna riktning. Förslagen harmonierar inte och förefaller stundtals inte ens vara seriösa, såsom när utbildningsministerns svar på de sjunkande skolresultaten är att döpa om höstlovet till läslov.

Moderaterna har valt att fokusera på ett par problem. Det främsta är utanförskapet på arbetsmarknaden. Arbetslösheten domineras av utomeuropeiskt födda. I åldrarna 16-64 år är en procent av inrikes födda mottagare av kommunalt ekonomiskt bistånd. Bland utrikesfödda är motsvarande andel elva procent. Och utanförskapet växer.

Utrikes födda kvinnor är särskilt utsatta. Detta beror i hög utsträckning på att bara 77 procent är del av arbetskraften, jämfört med 92 procent för inrikes födda kvinnor. En skillnad som inte återfinns bland män.

För att komma åt detta vill Moderaterna begränsa föräldrapenningen för personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst till 12 månader. Tanken är att det ska minska risken att långa perioder av föräldraledighet leder till ett långvarigt utanförskap.

Samtidigt vill Moderaterna utöka rätten till förskola för barn till föräldrar som lever på försörjningsstöd. Det skapar bättre förutsättningar för barnen att integreras naturligt i samhället och gör det lättare för föräldrarna att söka arbete. Det kan fungera givet att föräldrarnas dagar ägnas åt något produktivt.

För att utanförskapet ska minska krävs fler enkla arbeten, något Moderaterna verkar ha tagit till sig. Detta i skarp kontrast till regeringen. Statsminister Löfven sade till DN i april i år att det är ”ungefär 30 000 personer som ingår i etableringsuppdraget tre år framåt som är över 39 år och inte har gymnasial utbildning”. Etableringsuppdraget är Arbetsförmedlingens program för etablering av nyanlända.

Statistiska centralbyråns uppgifter ger vid handen att i gruppen utrikesfödda i åldrarna 25-64 år saknade över 220 000 gymnasial utbildning 2015. Hur många av just dessa som är arbetslösa framgår visserligen inte. Dock tillkommer de många asylsökande som 2015 ännu inte hade fått uppehållstillstånd, en grupp där låg utbildningsnivå är vanligt förekommande.

Nog behövs det strukturella åtgärder för att skapa en arbetsmarknad med fler okvalificerade arbeten. Att Moderaterna har insett detta är bra. Men ännu lyser förslagen som på allvar kommer att åtgärda detta med sin frånvaro.

 

Daniel Persson/SNB

 

Kinberg Batra och Kristersson ger numera ett allt självsäkrare intryck. Ju mer regeringen spretar och förefaller inte veta vad den ska ta sig till, desto mer fokuserade verkar Moderaterna bli – på gott och ont. Statsminister Stefan Löfvens (S) regering ger onekligen sken av att sakna riktning. Förslagen harmonierar inte och förefaller stundtals inte ens vara seriösa, såsom när utbildningsministerns svar på de sjunkande skolresultaten är att döpa om höstlovet till läslov.

Moderaterna har valt att fokusera på ett par problem. Det främsta är utanförskapet på arbetsmarknaden. Arbetslösheten domineras av utomeuropeiskt födda. I åldrarna 16-64 år är en procent av inrikes födda mottagare av kommunalt ekonomiskt bistånd. Bland utrikesfödda är motsvarande andel elva procent. Och utanförskapet växer.

Utrikes födda kvinnor är särskilt utsatta. Detta beror i hög utsträckning på att bara 77 procent är del av arbetskraften, jämfört med 92 procent för inrikes födda kvinnor. En skillnad som inte återfinns bland män.

För att komma åt detta vill Moderaterna begränsa föräldrapenningen för personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst till 12 månader. Tanken är att det ska minska risken att långa perioder av föräldraledighet leder till ett långvarigt utanförskap.

Samtidigt vill Moderaterna utöka rätten till förskola för barn till föräldrar som lever på försörjningsstöd. Det skapar bättre förutsättningar för barnen att integreras naturligt i samhället och gör det lättare för föräldrarna att söka arbete. Det kan fungera givet att föräldrarnas dagar ägnas åt något produktivt.

För att utanförskapet ska minska krävs fler enkla arbeten, något Moderaterna verkar ha tagit till sig. Detta i skarp kontrast till regeringen. Statsminister Löfven sade till DN i april i år att det är ”ungefär 30 000 personer som ingår i etableringsuppdraget tre år framåt som är över 39 år och inte har gymnasial utbildning”. Etableringsuppdraget är Arbetsförmedlingens program för etablering av nyanlända.

Statistiska centralbyråns uppgifter ger vid handen att i gruppen utrikesfödda i åldrarna 25-64 år saknade över 220 000 gymnasial utbildning 2015. Hur många av just dessa som är arbetslösa framgår visserligen inte. Dock tillkommer de många asylsökande som 2015 ännu inte hade fått uppehållstillstånd, en grupp där låg utbildningsnivå är vanligt förekommande.

Nog behövs det strukturella åtgärder för att skapa en arbetsmarknad med fler okvalificerade arbeten. Att Moderaterna har insett detta är bra. Men ännu lyser förslagen som på allvar kommer att åtgärda detta med sin frånvaro.

 

Daniel Persson/SNB

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.