24 aug 2016 06:00

24 aug 2016 06:00

Lyssna på medborgarna om regionindelningen

Debatt

Ska dagens 20 landsting och 21 län slås ihop till ett mindre antal storregioner och lika många storlän? Den frågan behandlas just nu i en av regeringen tillsatt statlig utredning, Indelningskommittén, som skissar på sex storregioner och lika många storlän. En sådan regionreform skulle innebära stora förändringar, bland annat av hur demokrati och medborgarinflytande fungerar på regional nivå. Alliansen vill därför att det ska införas bestämmelser som säkerställer att medborgarnas önskemål och synpunkter blir beaktade i beslutsprocessen om en regionreform. Nyligen ställde sig riksdagen bakom detta – mot de rödgröna partiernas vilja.

Sedan tidigare gäller enligt indelningslagen att särskild hänsyn ska tas till befolkningens önskemål och synpunkter innan man ändrar kommunindelningen. När det finns skäl till det ska en särskild undersökning göras om befolkningens inställning, i form av exempelvis omröstning eller opinionsundersökning. Någon motsvarande reglering finns inte vid ändringar i landstingsindelningen, trots att landstingssammanslagningar kan påverka människors vardag och demokratiska inflytande i lika hög grad som kommunsammanslagningar. Det är viktigt att ha ett underifrånperspektiv, när man överväger förändringar som samtidigt påverkar vardagsnära verksamheter som sjukvård och kollektivtrafik och formerna för medborgarnas inflytande över politiska beslut. Det kan få stor betydelse för enskilda vilken region de tillhör. Det handlar om hur man som medborgare ska representeras och möjligheterna till politisk delaktighet.

Alliansen har vunnit bifall för en riksdagsmotion om att införa regler för att lyssna på befolkningens önskemål och synpunkter även vid ändringar i landstingsindelningen. Vi förväntar oss nu att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på sådana regler. Hur önskemålen och synpunkterna ska inhämtas och beaktas bör övervägas i varje enskilt fall, med beaktande av till exempel att förslag om sammanslagningar av flera landsting kan förväntas bygga på en helhetsanalys av den tilltänkta, nya enhetens behov och förutsättningar. Regeringspartierna och Vänsterpartiet är inte intresserade av detta. I en reservation säger de att ”det inte bör införas särskilda bestämmelser om att beakta befolkningens önskemål och synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen”. De har i stället ett ovanifrånperspektiv och betonar statens och politikernas rätt att ensamma avgöra detta. Vi håller inte med. Medborgarna i Västra Götaland har rätt att bli hörda när det gäller framtidens läns- och landstingsindelning.


Andreas Norlén (M)

ordförande i riksdagens konstitutionsutskott

Per-Ingvar Johnsson (C)

riksdagsledamot i konstitutionsutskottet

Tina Acketoft (L)

riksdagsledamot i konstitutionsutskottet

Tuve Skånberg (KD)

riksdagsledamot i konstitutionsutskottet

Ska dagens 20 landsting och 21 län slås ihop till ett mindre antal storregioner och lika många storlän? Den frågan behandlas just nu i en av regeringen tillsatt statlig utredning, Indelningskommittén, som skissar på sex storregioner och lika många storlän. En sådan regionreform skulle innebära stora förändringar, bland annat av hur demokrati och medborgarinflytande fungerar på regional nivå. Alliansen vill därför att det ska införas bestämmelser som säkerställer att medborgarnas önskemål och synpunkter blir beaktade i beslutsprocessen om en regionreform. Nyligen ställde sig riksdagen bakom detta – mot de rödgröna partiernas vilja.

Sedan tidigare gäller enligt indelningslagen att särskild hänsyn ska tas till befolkningens önskemål och synpunkter innan man ändrar kommunindelningen. När det finns skäl till det ska en särskild undersökning göras om befolkningens inställning, i form av exempelvis omröstning eller opinionsundersökning. Någon motsvarande reglering finns inte vid ändringar i landstingsindelningen, trots att landstingssammanslagningar kan påverka människors vardag och demokratiska inflytande i lika hög grad som kommunsammanslagningar. Det är viktigt att ha ett underifrånperspektiv, när man överväger förändringar som samtidigt påverkar vardagsnära verksamheter som sjukvård och kollektivtrafik och formerna för medborgarnas inflytande över politiska beslut. Det kan få stor betydelse för enskilda vilken region de tillhör. Det handlar om hur man som medborgare ska representeras och möjligheterna till politisk delaktighet.

Alliansen har vunnit bifall för en riksdagsmotion om att införa regler för att lyssna på befolkningens önskemål och synpunkter även vid ändringar i landstingsindelningen. Vi förväntar oss nu att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på sådana regler. Hur önskemålen och synpunkterna ska inhämtas och beaktas bör övervägas i varje enskilt fall, med beaktande av till exempel att förslag om sammanslagningar av flera landsting kan förväntas bygga på en helhetsanalys av den tilltänkta, nya enhetens behov och förutsättningar. Regeringspartierna och Vänsterpartiet är inte intresserade av detta. I en reservation säger de att ”det inte bör införas särskilda bestämmelser om att beakta befolkningens önskemål och synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen”. De har i stället ett ovanifrånperspektiv och betonar statens och politikernas rätt att ensamma avgöra detta. Vi håller inte med. Medborgarna i Västra Götaland har rätt att bli hörda när det gäller framtidens läns- och landstingsindelning.


Andreas Norlén (M)

ordförande i riksdagens konstitutionsutskott

Per-Ingvar Johnsson (C)

riksdagsledamot i konstitutionsutskottet

Tina Acketoft (L)

riksdagsledamot i konstitutionsutskottet

Tuve Skånberg (KD)

riksdagsledamot i konstitutionsutskottet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.