06 mar 2018 08:14

06 mar 2018 08:14

Många vinner på ett utbyggt lärlingssystem

DEBATT

Det finns över 100 000 lediga jobb i Sverige, samtidigt som 350 000 människor går arbetslösa. Inte på tjugo år har matchningen på arbetsmarknaden varit så dålig som idag.

Att arbetsgivare inte får tillgång till rätt kompetens hindrar verksamheter från att expandera, befäster arbetslösheten och äventyrar vår gemensamma välfärd. I dag besöker Västsvenska Handelskammaren och industriledaren Carl Bennet Skövde för att diskutera hur ett utbyggt lärlingssystem i Skaraborg kan få fler arbetstagare och arbetsgivare att hitta varandra.

Nationellt så har de gymnasiala yrkesprogrammen tappat var tredje elev sedan 2005. Samtidigt skriker arbetsgivare efter yrkesutbildad arbetskraft. Störst är behovet inom bygg- och anläggning, industri, vård och skola.

Förklaringen bakom det minskade söktrycket till yrkesprogrammen är utbildningarnas låga status och en uppfattning om att de begränsar valmöjligheterna längre fram i livet. Missriktade politiska åtgärder och bristande information har spätt på den bilden. För att vända trenden behövs gemensamma ansträngningar och ett ökat utbyte mellan arbetsliv och skola. Ett utbyggt lärlingssystem med ökade satsningar på lärlingsanställningar är ett utmärkt alternativ för att möjliggöra det.

I Tyskland har man lyckats bygga upp ett både kvalitativt och attraktivt lärlingssystem som har gett goda resultat och även bidragit till att minska ungdomsarbetslösheten. Där spenderar lärlingarna halva utbildningstiden i skolan och den andra hos en arbetsgivare där de har anställning och lön.

Inspirerade av det tyska lärlingssystemet driver Västsvenska Handelskammaren och industriledaren Carl Bennet initiativet Svensk Gymnasielärling med stöd av Skolverket. Initiativet bygger på samma modell som den tyska lärlingsmodellen, fast här bär skolan utbildningsansvaret. I höstas startade 16 skolor med Svensk Gymnasielärling nationellt, varav sex i Västsverige. Arbetet har gett resultat, enligt preliminär statistik från Skolverket är andelen som har en gymnasial lärlingsanställning nu drygt åtta gånger högre än i fjol.

I en nyligen genomförd undersökning av Västsvenska Handelskammaren svarade hela 57 procent av svenska högstadie- och gymnasieelever att de kan tänka sig läsa en utbildning med gymnasial lärlingsanställning. Det visar vidare på potentialen för utbildningsformen.

Västsverige är en region i framkant, men för att behålla vår position krävs handlingskraftighet när samhället förändras. Lyckas vi i större utsträckning väcka ungas intresse för yrken inom vilka de verkligen behövs så säkrar vi kompetensförsörjningen och konkurrenskraften på sikt. Vår förhoppning är att dagens möte i Skövde ska få fler arbetsgivare, politiker och skolor i Skaraborg att inse vinsterna i att satsa på ett utbyggt lärlingssystem.

Bjarne Pettersson

regionchef Skaraborg och Fyrbodal, Västsvenska Handelskammaren

Åsa Vikner

ansvarig kompetensförsörjning, Västsvenska Handelskammaren

Det finns över 100 000 lediga jobb i Sverige, samtidigt som 350 000 människor går arbetslösa. Inte på tjugo år har matchningen på arbetsmarknaden varit så dålig som idag.

Att arbetsgivare inte får tillgång till rätt kompetens hindrar verksamheter från att expandera, befäster arbetslösheten och äventyrar vår gemensamma välfärd. I dag besöker Västsvenska Handelskammaren och industriledaren Carl Bennet Skövde för att diskutera hur ett utbyggt lärlingssystem i Skaraborg kan få fler arbetstagare och arbetsgivare att hitta varandra.

Nationellt så har de gymnasiala yrkesprogrammen tappat var tredje elev sedan 2005. Samtidigt skriker arbetsgivare efter yrkesutbildad arbetskraft. Störst är behovet inom bygg- och anläggning, industri, vård och skola.

Förklaringen bakom det minskade söktrycket till yrkesprogrammen är utbildningarnas låga status och en uppfattning om att de begränsar valmöjligheterna längre fram i livet. Missriktade politiska åtgärder och bristande information har spätt på den bilden. För att vända trenden behövs gemensamma ansträngningar och ett ökat utbyte mellan arbetsliv och skola. Ett utbyggt lärlingssystem med ökade satsningar på lärlingsanställningar är ett utmärkt alternativ för att möjliggöra det.

I Tyskland har man lyckats bygga upp ett både kvalitativt och attraktivt lärlingssystem som har gett goda resultat och även bidragit till att minska ungdomsarbetslösheten. Där spenderar lärlingarna halva utbildningstiden i skolan och den andra hos en arbetsgivare där de har anställning och lön.

Inspirerade av det tyska lärlingssystemet driver Västsvenska Handelskammaren och industriledaren Carl Bennet initiativet Svensk Gymnasielärling med stöd av Skolverket. Initiativet bygger på samma modell som den tyska lärlingsmodellen, fast här bär skolan utbildningsansvaret. I höstas startade 16 skolor med Svensk Gymnasielärling nationellt, varav sex i Västsverige. Arbetet har gett resultat, enligt preliminär statistik från Skolverket är andelen som har en gymnasial lärlingsanställning nu drygt åtta gånger högre än i fjol.

I en nyligen genomförd undersökning av Västsvenska Handelskammaren svarade hela 57 procent av svenska högstadie- och gymnasieelever att de kan tänka sig läsa en utbildning med gymnasial lärlingsanställning. Det visar vidare på potentialen för utbildningsformen.

Västsverige är en region i framkant, men för att behålla vår position krävs handlingskraftighet när samhället förändras. Lyckas vi i större utsträckning väcka ungas intresse för yrken inom vilka de verkligen behövs så säkrar vi kompetensförsörjningen och konkurrenskraften på sikt. Vår förhoppning är att dagens möte i Skövde ska få fler arbetsgivare, politiker och skolor i Skaraborg att inse vinsterna i att satsa på ett utbyggt lärlingssystem.

Bjarne Pettersson

regionchef Skaraborg och Fyrbodal, Västsvenska Handelskammaren

Åsa Vikner

ansvarig kompetensförsörjning, Västsvenska Handelskammaren

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.