12 jul 2018 08:12

12 jul 2018 08:12

Psykisk ohälsa är även ett politiskt problem

Psykisk ohälsa:

Dagens debatt och beslut angående psykisk ohälsa riktar in sig på vårdmetoder. Bland politiker finns det knappt ingen diskussion om hur man ska förhindra att någon överhuvud taget ska drabbas av psykisk ohälsa.

Folkhälsomyndighetens delrapport i projektet Skolbarns hälsovanor har kommit ut och där kartläggs ungas hälsa. Undersökningen genomförs vart fjärde år och årets (2018) siffror är enligt uppgift de högsta sedan mätningarna började i mitten av 1980-talet.

Ungdomars stressymptom ökar. Ändå baseras de skolpolitiska förslagen på att skolbarn och gymnasieelever ska prestera mer och bättre; kortare lov, fler lektioner och prov. Samtliga företrädare för de politiska partierna tycks vara överens. När ska barn och ungdomars varningsrop få komma till tals? Pratar ni beslutsfattare och föräldrar med era barn om hur de mår?

Frekvensen på vuxnas psykiska ohälsa och sjukskrivningar ökar och lösningen tycks vara att komma åt problemen genom ett tuffare sjukförsäkringssystem för den som drabbats. Arbeta, prestera och producera är vad systemet kräver av politikerna utan att ta hänsyn till att det tar tid att bearbeta livsprocesser för att bli frisk. Är det systemets krav på produktion och prestation som är viktigare än att individen får tid till att bli frisk? På denna fråga tycks politiska partierna vara överrens om att systemets krav är viktigare.

Är systemet till för människan eller är människan till för systemets krav? Det tål att fundera över. Varje människa vill få utlopp för sin kreativitet och få känna sig fri. Men systemets krav har gjort oss till konsumenter. Barn, ungdomar och vuxna konsumerar reklam, dyra leksaker, teknik, alkohol, droger, massa nöjen, tävlingar och för många medför det en ständig konkurrens. Denna stress leder till både känslomässiga och mentala obalanser som visar sig i fysiska kroppen. Psykisk ohälsa är inte bara den drabbades problem, det är även ett politiskt problem.

Styrelsen RSMH Sesam Skövde

genom Krister Lind

Dagens debatt och beslut angående psykisk ohälsa riktar in sig på vårdmetoder. Bland politiker finns det knappt ingen diskussion om hur man ska förhindra att någon överhuvud taget ska drabbas av psykisk ohälsa.

Folkhälsomyndighetens delrapport i projektet Skolbarns hälsovanor har kommit ut och där kartläggs ungas hälsa. Undersökningen genomförs vart fjärde år och årets (2018) siffror är enligt uppgift de högsta sedan mätningarna började i mitten av 1980-talet.

Ungdomars stressymptom ökar. Ändå baseras de skolpolitiska förslagen på att skolbarn och gymnasieelever ska prestera mer och bättre; kortare lov, fler lektioner och prov. Samtliga företrädare för de politiska partierna tycks vara överens. När ska barn och ungdomars varningsrop få komma till tals? Pratar ni beslutsfattare och föräldrar med era barn om hur de mår?

Frekvensen på vuxnas psykiska ohälsa och sjukskrivningar ökar och lösningen tycks vara att komma åt problemen genom ett tuffare sjukförsäkringssystem för den som drabbats. Arbeta, prestera och producera är vad systemet kräver av politikerna utan att ta hänsyn till att det tar tid att bearbeta livsprocesser för att bli frisk. Är det systemets krav på produktion och prestation som är viktigare än att individen får tid till att bli frisk? På denna fråga tycks politiska partierna vara överrens om att systemets krav är viktigare.

Är systemet till för människan eller är människan till för systemets krav? Det tål att fundera över. Varje människa vill få utlopp för sin kreativitet och få känna sig fri. Men systemets krav har gjort oss till konsumenter. Barn, ungdomar och vuxna konsumerar reklam, dyra leksaker, teknik, alkohol, droger, massa nöjen, tävlingar och för många medför det en ständig konkurrens. Denna stress leder till både känslomässiga och mentala obalanser som visar sig i fysiska kroppen. Psykisk ohälsa är inte bara den drabbades problem, det är även ett politiskt problem.

Styrelsen RSMH Sesam Skövde

genom Krister Lind

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.