27 mar 2014 04:00

23 jan 2015 15:40

Ett möte med världens mäktigaste ledare

Häromveckan inträffade det.

Jag hajade till och blev närmast överraskad av sällskapet.

Framför mig stod helt plötsligt världens mäktigaste ledare.

De stirrade rakt in i ögonen och påminde mig om allvaret.

Där stod John F Kennedy och Kubakrisen utspelade sig ånyo framför mig. Världen stod på randen till ett tredje världskrig som drevs fram av den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov placering av kärnvapenbaser på Kuba. Kennedys våndor och beslutsamhet för att undvika en katastrof tillhör historiens viktigaste ögonblick. Annars kommer vi kanske mest ihåg honom för orden ”Ich bin ein Berliner”. Bara några månader innan han mördades 1963 höll han sitt berömda tal där han gav stöd åt folket i Västberlin under Kalla Krigets allra frostigaste dagar.

Bredvid honom ser jag Margaret Thatcher, Storbritanniens första och hittills enda kvinnliga premiärminister, stå och jag tittar febrilt omkring mig för att upptäcka hennes vapendragare, den amerikanske presidenten Ronald Reagan, som genom sin upprustning bidrog till Sovjetunionens slutgiltiga kollaps.

Han är någon annanstans men däremot ser jag världens allra mäktigaste man för närvarande. Barack Obama, president i USA, och som alltjämt spelar en betydande roll inom världspolitiken även om denna har reducerats de senaste åren.

Den person som tilldrar mig störst intresse i dessa dagar får jag leta efter men den som söker han finner som bekant och till slut hittar jag honom. Helt sonika står jag framför honom och stirrar på denne lille man. Han ser anspråkslös och närmast obetydlig ut men är ändå en oberäknelig ledare för den stat som inte har glömt sin historia och som inte räds för att sätta folkrätten ur spel. Att han är en före detta KGB-agent kan man inte heller ana vid första anblicken men eftersom jag vet vad han går för förbluffas jag inte.

Vladimir Putin heter mannen och han är ledare för Ryssland. Min indignation är stor eftersom han har angripit Ukraina och när jag väl får möjligheten att träffa honom är mina frågor många. Jag får inga svar men nationalismen har helt klart stigit honom över huvudet.

Till slut får jag nypa mig armen för att inse att det faktiskt bara är vaxdockor och inte några riktiga människor alldeles oavsett hur mycket jag än skulle vilja det.

Välkommen till Madame Tussauds på Baker Street i London och utanför kan du för övrigt se en bronsstaty av den berömde yrkesdetektiven Sherlock Holmes.

Avslutningsvis – eftersom jag befinner mig i detta sällskap kommer jag att tänka på Göran Persson. När den tidigare socialdemokratiske statsministern ville ha tillförlitlig information om sitt väljarstöd brukade han vända sig till några statyer som pryder Sagerska huset där regeringschefen huserar. Han ansåg att de gav en bättre lägeskoll av opinionen än alla dessa väljarbarometrar som vi översköljs utav.

Hur Fredrik Reinfeldt tänker vet jag inte men det skulle vara intressant att veta vilka svar han i så fall skulle få?

HISSA – Härligt att SM-slutspelet i ishockey är i gång på allvar.

DISSA – Arsenals hemska förlust mot Chelsea i helgen.

Häromveckan inträffade det.

Jag hajade till och blev närmast överraskad av sällskapet.

Framför mig stod helt plötsligt världens mäktigaste ledare.

De stirrade rakt in i ögonen och påminde mig om allvaret.

Där stod John F Kennedy och Kubakrisen utspelade sig ånyo framför mig. Världen stod på randen till ett tredje världskrig som drevs fram av den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov placering av kärnvapenbaser på Kuba. Kennedys våndor och beslutsamhet för att undvika en katastrof tillhör historiens viktigaste ögonblick. Annars kommer vi kanske mest ihåg honom för orden ”Ich bin ein Berliner”. Bara några månader innan han mördades 1963 höll han sitt berömda tal där han gav stöd åt folket i Västberlin under Kalla Krigets allra frostigaste dagar.

Bredvid honom ser jag Margaret Thatcher, Storbritanniens första och hittills enda kvinnliga premiärminister, stå och jag tittar febrilt omkring mig för att upptäcka hennes vapendragare, den amerikanske presidenten Ronald Reagan, som genom sin upprustning bidrog till Sovjetunionens slutgiltiga kollaps.

Han är någon annanstans men däremot ser jag världens allra mäktigaste man för närvarande. Barack Obama, president i USA, och som alltjämt spelar en betydande roll inom världspolitiken även om denna har reducerats de senaste åren.

Den person som tilldrar mig störst intresse i dessa dagar får jag leta efter men den som söker han finner som bekant och till slut hittar jag honom. Helt sonika står jag framför honom och stirrar på denne lille man. Han ser anspråkslös och närmast obetydlig ut men är ändå en oberäknelig ledare för den stat som inte har glömt sin historia och som inte räds för att sätta folkrätten ur spel. Att han är en före detta KGB-agent kan man inte heller ana vid första anblicken men eftersom jag vet vad han går för förbluffas jag inte.

Vladimir Putin heter mannen och han är ledare för Ryssland. Min indignation är stor eftersom han har angripit Ukraina och när jag väl får möjligheten att träffa honom är mina frågor många. Jag får inga svar men nationalismen har helt klart stigit honom över huvudet.

Till slut får jag nypa mig armen för att inse att det faktiskt bara är vaxdockor och inte några riktiga människor alldeles oavsett hur mycket jag än skulle vilja det.

Välkommen till Madame Tussauds på Baker Street i London och utanför kan du för övrigt se en bronsstaty av den berömde yrkesdetektiven Sherlock Holmes.

Avslutningsvis – eftersom jag befinner mig i detta sällskap kommer jag att tänka på Göran Persson. När den tidigare socialdemokratiske statsministern ville ha tillförlitlig information om sitt väljarstöd brukade han vända sig till några statyer som pryder Sagerska huset där regeringschefen huserar. Han ansåg att de gav en bättre lägeskoll av opinionen än alla dessa väljarbarometrar som vi översköljs utav.

Hur Fredrik Reinfeldt tänker vet jag inte men det skulle vara intressant att veta vilka svar han i så fall skulle få?

HISSA – Härligt att SM-slutspelet i ishockey är i gång på allvar.

DISSA – Arsenals hemska förlust mot Chelsea i helgen.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.