19 maj 2014 04:00

23 jan 2015 15:44

Det är jag och Jacob

Jag har hittat en ny kärlek. Han heter Jacob. Han kan flyga sägs det, men det har jag aldrig sett. Jo, han kanske flaxade lite när han var kyckling. Men jag har modifierat receptet en smula och gör min Flygande Jacob på quorn i stället. En vegetarisk variant. Jag tittade visserligen på kycklingen i frysdisken, men tyckte den var misstänkt billig och någon ekologisk kyckling hittade jag inte. Så då fick det bli quorn.

Det är egentligen ganska konstigt att jag som är så kräsen har börjat gilla den här maträtten. Farmor brukade göra den när jag var liten, jag tror det var till påsk, och den kom alltid ut på bordet i en ugnsfast form som stod i en sirlig silverdito med handtag. Jag tyckte att rätten var måttligt god.

Det tyckte jag ända fram till i höstas. Då slog jag till en lunch och överraskade mig själv med att köpa Flygande Jacob. Jösses vad gott det var. Det var nog det godaste jag någonsin ätit. På länge i alla fall.

Sedan gick jag och suktade och längtade och kollade menyn för restaurangen och tänkte: De kan väl ha den här rätten oftare! När jag fyllde år önskade jag mig faktiskt Flygande Jacob i present.

I förra veckan bestämde jag mig för att så svårt kan det ju inte vara att laga rätten själv. Så jag googlade och fann en mängd recept. Dessvärre hade jag varken chilisås eller kyckling (som sedan blev quorn) hemma. Ris med grädde, banan och jordnötter lät ju inte så festligt.

Men så var jag ledig en dag och det var då jag bestämde mig. Här skulle göras Flygande Jacob. Det är faktiskt ganska lätt. Jag tog sex quornfiléer och stekte dem med salt och pepparmix. Jag blandade tre deciliter grädde med en deciliter chilisås. Skar en och en halv banan i skivor och öppnade en jordnötspåse.

Filéerna lades i en ugnsfast form. På dem hällde jag gräddchili-blandningen. Jag dränkte bananerna i såsen när jag stoppade ner dem (för att de inte ska bli torra) och skvätte över lagom mycket jordnötter. (Även de dränktes).

In i ugnen i en kvart i 225 grader. Under tiden kokade jag ris till. Sedan var det klart. Hur det smakade? Låt mig bara säga så här: Jag har tagit min matlagning till nya höjder.

Det är egentligen ganska konstigt att jag som är så kräsen har börjat gilla den här maträtten. Farmor brukade göra den när jag var liten, jag tror det var till påsk, och den kom alltid ut på bordet i en ugnsfast form som stod i en sirlig silverdito med handtag. Jag tyckte att rätten var måttligt god.

Det tyckte jag ända fram till i höstas. Då slog jag till en lunch och överraskade mig själv med att köpa Flygande Jacob. Jösses vad gott det var. Det var nog det godaste jag någonsin ätit. På länge i alla fall.

Sedan gick jag och suktade och längtade och kollade menyn för restaurangen och tänkte: De kan väl ha den här rätten oftare! När jag fyllde år önskade jag mig faktiskt Flygande Jacob i present.

I förra veckan bestämde jag mig för att så svårt kan det ju inte vara att laga rätten själv. Så jag googlade och fann en mängd recept. Dessvärre hade jag varken chilisås eller kyckling (som sedan blev quorn) hemma. Ris med grädde, banan och jordnötter lät ju inte så festligt.

Men så var jag ledig en dag och det var då jag bestämde mig. Här skulle göras Flygande Jacob. Det är faktiskt ganska lätt. Jag tog sex quornfiléer och stekte dem med salt och pepparmix. Jag blandade tre deciliter grädde med en deciliter chilisås. Skar en och en halv banan i skivor och öppnade en jordnötspåse.

Filéerna lades i en ugnsfast form. På dem hällde jag gräddchili-blandningen. Jag dränkte bananerna i såsen när jag stoppade ner dem (för att de inte ska bli torra) och skvätte över lagom mycket jordnötter. (Även de dränktes).

In i ugnen i en kvart i 225 grader. Under tiden kokade jag ris till. Sedan var det klart. Hur det smakade? Låt mig bara säga så här: Jag har tagit min matlagning till nya höjder.

  • Petra Lundgren

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.