26 maj 2014 04:00

23 jan 2015 15:44

Det är svårt att vara lagom

Lagom är något jag har svårt för. Jag är aldrig lagom. Det spretar nästan alltid åt något håll. Oftast åt att det blir för mycket i stället. Som när jag ska koka pasta till fler än mig själv. Jag har svårt att dosera. Hur mycket pasta äter folk?

– Alla borde ha ett pastaindex, som en jag känner sa.

Då frågar man bara: Vad har du för index? Då kanske svaret blir: Tolv. Då kollar man i en tabell och vet man hur mycket det är.

Men nu slutade det med en alldeles för stor kastrull med alldeles för mycket pasta. Det blev jättemycket över. Folk äter inte tre kilo pasta var.

Eller som när jag ska köpa frukost till vår lilla frukostklubb på jobbet. Då undrar jag igen: Hur mycket äter folk? Och får svårt att dosera. Behövs det två brödlimpor eller tre? Hur många olika sorters pålägg behövs? Vad vill man ha till? Grönsaker? Juice? I affären går jag all in och köper alla sorters pålägg och alla sorters juice och alla sorters grönsaker. Nästan. Och sedan blir det jättemycket över. Men jag tycker inte om när det är snålt och folk ska inte behöva gå hungriga. Då blir det surt.

Det tycks som om mitt lagom eller svårigheten med det hör ihop med mat va? Jo, så är det nog. Senaste exemplet är från förra veckan. Jag hade bokat tid med min personliga tränare på kvällen. Vis från förra gången då jag hade en förmiddagstid och gått upp för sent för att äta en rejäl frukost med klen ork som följd, gick jag nu ut hårt. Jag åt hela dagen. Vad är lagom liksom?

Jag började med två mackor och en smoothie till frukost. Fortsatte med kvarg och en banan när jag kom till jobbet. Tog ytterligare en banan på förmiddagen innan det var dags för lunch. Massa ris och massa kyckling med stark basilika. Detta sveptes ner med en cola zero och sedan unnade jag mig en rulle mint fastän jag var proppmätt. Till fikat åt jag mer kvarg och ytterligare en banan. Innan jag åkte hem åt jag ett ägg och det sista av förpackningen med 500 gram kvarg. Jag fick trycka ner den med sked i halsen. Nästan.

Innan träningen spädde jag på det hela med två deciliter aminosyror och tänkte att det kommer ju aldrig att gå. Men det gick.

– Jag tänkte vi skulle köra intervaller, sa min PT lite käckt.

Då tänkte jag på hur mycket jag ätit och förbannade mig själv för att jag aldrig lär mig att vara lagom.

För den som undrar så funkade uppladdningen och träningen gick strålande.

Hiss

Kvarg med passionsfrukt och persika.

Diss

Att den sortens kvarg är mycket svår att få tag på.

– Alla borde ha ett pastaindex, som en jag känner sa.

Då frågar man bara: Vad har du för index? Då kanske svaret blir: Tolv. Då kollar man i en tabell och vet man hur mycket det är.

Men nu slutade det med en alldeles för stor kastrull med alldeles för mycket pasta. Det blev jättemycket över. Folk äter inte tre kilo pasta var.

Eller som när jag ska köpa frukost till vår lilla frukostklubb på jobbet. Då undrar jag igen: Hur mycket äter folk? Och får svårt att dosera. Behövs det två brödlimpor eller tre? Hur många olika sorters pålägg behövs? Vad vill man ha till? Grönsaker? Juice? I affären går jag all in och köper alla sorters pålägg och alla sorters juice och alla sorters grönsaker. Nästan. Och sedan blir det jättemycket över. Men jag tycker inte om när det är snålt och folk ska inte behöva gå hungriga. Då blir det surt.

Det tycks som om mitt lagom eller svårigheten med det hör ihop med mat va? Jo, så är det nog. Senaste exemplet är från förra veckan. Jag hade bokat tid med min personliga tränare på kvällen. Vis från förra gången då jag hade en förmiddagstid och gått upp för sent för att äta en rejäl frukost med klen ork som följd, gick jag nu ut hårt. Jag åt hela dagen. Vad är lagom liksom?

Jag började med två mackor och en smoothie till frukost. Fortsatte med kvarg och en banan när jag kom till jobbet. Tog ytterligare en banan på förmiddagen innan det var dags för lunch. Massa ris och massa kyckling med stark basilika. Detta sveptes ner med en cola zero och sedan unnade jag mig en rulle mint fastän jag var proppmätt. Till fikat åt jag mer kvarg och ytterligare en banan. Innan jag åkte hem åt jag ett ägg och det sista av förpackningen med 500 gram kvarg. Jag fick trycka ner den med sked i halsen. Nästan.

Innan träningen spädde jag på det hela med två deciliter aminosyror och tänkte att det kommer ju aldrig att gå. Men det gick.

– Jag tänkte vi skulle köra intervaller, sa min PT lite käckt.

Då tänkte jag på hur mycket jag ätit och förbannade mig själv för att jag aldrig lär mig att vara lagom.

För den som undrar så funkade uppladdningen och träningen gick strålande.

Hiss

Kvarg med passionsfrukt och persika.

Diss

Att den sortens kvarg är mycket svår att få tag på.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.